För att kunna arbeta tillsammans är det nästan alltid nödvändigt att enas kring några grundläggande frågor, vanligen Vilka är vi till för? och Vad är målet med vår verksamhet?

Följande är förslag på fördjupande frågor för att identifiera nuläge och förbättringsområden för teamets främjande arbete.

• Hur kartläggs verksamheten? Exempel på tillvägagångsätt:
  • planerade samtal med elevrådsrepresentanter, elevskyddsombud och andra elevgrupper?
  • Enskilda samtal med elever
  • Former för att regelbundet fånga upp personalens upplevelser
  • Elevenkäter (och enkäter till vårdnadshavare)
  • Former för händelseanalys och uppföljning av annan dokumentation
  • Trygghetsvandringar
• Finns en behovsanalys (för eleverna/skolan)? Se exempel under kvalitets- och utvecklingsarbete.
• Vilken är er gemensamma värdegrund? Vad är angeläget och eftersträvansvärt?
• Vilka mål är formulerade för verksamheten? Vad betyder de?
• Vilka former har ni för att stämma av med varandra och andra professioner på skolan?
• Hur ser rollfördelningen ut inom teamet? Vilka förväntningar har ni på varandra?
• På vilket sätt leds och vägleds teamet i sitt gemensamma uppdrag?
• Omvärldsbevakning. Be att få göra studiebesök på någon skola som är känd för ett välutvecklat teamarbete. Hur arbetar de? På vilket sätt skiljer det sig från hur ni arbetar? Finns det någon ni skulle kunna pröva på kort sikt? Finns det något ni skulle kunna ta efter på längre sikt?

Klargör uppdraget

Vad menar vi med Främjande?

Professioner och individer kan ha olika mer eller mindre uttalade uppfattningar om vad främjande arbete är och innebär. Rektor eller någon/några hen utser kan själv/a eller tillsammans med rektor leda processen för formulera skolans gemensamma definition. Läs mer om främjande insatser.

Värderingar

Värderingar handlar om vad som ses som gott, angeläget och eftersträvansvärt. Värdegrundsarbetet handlar om att formulera vilka värderingar som är viktiga och hur dessa blir en naturlig och självklar del av de dagliga arbetet.

Det kan till exempel handla om vilka värderingar som ska finnas med i ett möte med en elev. Läs mer om värdegrundsarbete.

Analysera

Elevhälsan genomför hälsosamtal och hälsoenkäter med skolans elever och har därför ett värdefullt underlag för det hälsofrämjande arbetet. Det kan användas i systematiska utvärderingar av hur eleverna på skolan mår och därefter kan elevhälsan se över kunskapen och rikta insatser till elever som behöver extra stöd. Genom att avidentifiera och sammanställa uppgifterna som samlats in kan elevhälsan analysera hälsoläget på en övergripande nivå. Analysen kan ge en bild av skolans fysiska och sociala arbetsmiljö och visa vilka faktorer som behöver stärkas.

Lika viktigt är att samla in kvalitativ data om elevernas åsikter, attityder och föreställningar till olika frågor som rör hälsa och välmående. Detta är även en avgörande del i att stärka elevernas inflytande.

Det är viktigt att elevhälsan samverkar i detta och arbetar tvärprofessionellt för att skapa ett helhetsgrepp.

Utformning av eventuella hälsoenkäter som eleven fyller i inför samtalet och ämnen som avhandlas i hälsosamtalet kan teamet utvärdera tillsammans. Frågeställningar kan vara:

Enkäten som verktyg i samtalet

– Hur upplever skolsköterskan att enkätfrågorna funkar för eleverna? Är frågorna begripliga? Fungerar frågorna att samtala utifrån? Täcker frågorna alla viktiga områden utifrån elevhälsans respektive elevernas syn på hälsa och välmående?

Enkäten som verktyg för skolans behovsanalys

– Ger enkätsvaren en tillräckligt tydlig bild av förekomsten av skydds- och riskfaktorer bland eleverna och i skolmiljön. Är enkätsvaren användbara? I vilka forum redovisas enkätsvaren? Har enkätsvaren använt som beslutsstöd inför några påbörjade eller genomförda aktiviteter?

Sätt mål

Väl definierade mål ger riktning, kan ge teamet tydlig identitet både inåt och utåt och ökar möjligheten till uppföljning. Målsättningarna blir mer kraftfulla om kopplar till:

– En analys av elevernas behov

– Befintliga planer och handlingsplaner

– Satsningar i angränsande verksamheter (t ex socialtjänst, hälso- och sjukvård, polisen, civilsamhället)

Diskutera tillsammans vad elevhälsan ska göra. Kommunicera era förslag och bjud in till samverkan med pedagoger och annan personal som arbetar i skolan.

Exempel på tydliga målformuleringar:

Minska antalet elever med skolfrånvaro från X till Y.

Öka antalet timmar med fysisk aktivitet från X till Y.

Öka kunskapen om koncentrationssvårigheter genom aktiviteterna X, Y, Z.

Gör en handlingsplan

En handlingsplan (ibland kallad Aktivitetsplan) är ett planeringsverktyg som ska göra det lättare att uppnå kort- och långsiktiga mål. Handlingsplanen brukar bestå av en serie aktiviteter som ska utföras.

En bra handlingsplan ger tydlig överblick över VILKA aktiveter som ska göras, VARFÖR, HUR och NÄR.

Exempel:

Rubrik (endast en): [vad handlar det om]

Syfte: [vad är avsikten?]

Mål: [vad är önskvärda, konkreta resultat?]

Aktiviteter (kan vara flera): [vilka aktiviteter ska göras?]

Indikatorer: [hur kan vi mäta/avgöra att målet uppnåtts?]

Tidsplan: [under vilken period ska aktiviteterna göras respektive utvärderas?]

Ansvarig: [vilka personer/funktioner ska utföra aktiviteterna respektive leda arbetet]

Läs mer om kvalitets- och utvecklingsarbete

Arbetsformer

Aktivera ledarskapet

Oberoende av hur elevhälsan är organiserad på skolan är det rektors ansvar att leda elevhälsoteamet.

Rektor kan initiera och leda diskussioner om målsättningar för elevhälsan och olika yrkesgruppernas bidrag och roller. Rektor kan också till viss del påverka förutsättningarna för elevhälsans arbete genom att ge utrymme för teamarbete i form av tid och resurser, och genom att begära mer resurser från huvudmannen.

Meningsfullhet handlar om att uppleva att de krav och utmaningar man ställs inför är värda engagemang. Till exempel genom att se hur man bidrar till övergripande mål. Positiva upplevelser kopplade till arbetet såsom humor, trivsel, självkänsla och relationer bidrar till ökad meningsfullhet. Skolledningen ansvarar för att skapa en bra arbetsmiljö för alla som arbetar i skolan.

Läs mer om rektors roll

Skapa bra mötesformer

Teamet behöver tid för att diskutera och planera det gemensamma arbetet, både för kontinuerlig avstämning och den mer långsiktiga inriktningen.

Strukturerade mötesformer kan vara ett stöd för att effektivisera mötena. Se förslag på mötesteknik för elevhälsan.

Kompetens och fortbildning

Lyft fram vad de olika professionerna kan bidra med till teamet

Låt varje teammedlem berätta om:

– sina nuvarande arbetsuppgifter

– hur hen ser på sin roll på skolan i teamet

– outnyttjade kompetenser och färdigheter

Hur kan ni på bästa sätt nyttja var och ens specifika kompetens för att uppnå målen för elevhälsans verksamhet?

Ett enkelt sätt att dra nytta av varandras olikheter är att låta olika professionsföreträdare dela med sig av sin ämneskunskap, till exempel genom att föreläsa för teamet.

Filmtips! I dialog med forskare – Vad kan elevhälsokompetens vara?

Förslag på diskussionsfrågor utifrån filmen.

Tydliggör roller och arbetsuppgifter

Elevhälsan kan på uppdrag av rektor eller själva åta sig att tydliggöra elevhälsan i sitt sammanhang: vilka roller som finns inom elevhälsan, elevhälsans arbetsuppgifter, samt hur elevhälsan som helhet ingår i skolans sammanhang och struktur. Återkoppling från rektor och andra personalgrupper på skolan bidrar till tydliggörandet.

Arbetet kan till exempel kommuniceras i skolans/elevhälsans verksamhetsplan och på kommunens/skolans webbplats.

Öka den sammanlagda kompetensen

Kompetensutveckling inom elevhälsoteamet kan till exempel ske genom att en professionsföreträdare delar med sig av sin expertis genom att föreläsa för de andra eller leda en workshop inom sitt ämne. Elevhälsan kan också bjuda in gästföreläsare från angränsande verksamheter, högskolor, universitet med mera.

Ge stöd till skolledningen

Elevhälsan är en resurs för skolledningen. Det kan handla om att konsultera skolledningen i frågor om gruppstorlekar, scheman, kost och fysisk aktivitet, eller att förse skolledningen med uppdaterad kunskap om metoder och arbetssätt.

Elevhälsan kan också:

• delta i planeringen av skolans organisation
• delta i arbetet med policydokument och handlingsplaner
• utveckla skolans rutiner för samverkan
• se över behovet av kompetensutveckling

Att arbeta i ett cykliskt förlopp med analys, planering, genomförande, uppföljning är en vanlig metod. Verktyg såsom elevenkäter kan vara en hjälp för att uppmärksamma problem och önskemål som kan utgöra grunden för elevhälsoinsatser som sedan utvärderas och återkopplas till eleverna. Resultatet av utvärderingen analyseras och kan sedan ligga till grund för nya insatser eller införlivas i skolans rutiner. Läs mer om Kvalitets- och utvecklingsarbete.

För att kunna arbeta tillsammans är det nästan alltid nödvändigt att enas kring några grundläggande frågor, vanligen Vilka är vi till för? och Vad är målet med vår verksamhet?

Det förebyggande arbetet utgår ifrån identifierade riskfaktorer.

Följande är förslag på fördjupande frågor för att identifiera nuläge och förbättringsområden för teamets förebyggande arbete.

• Hur kartläggs verksamheten för att identifiera brister och riskfaktorer? Exempel på tillvägagångsätt:
  • planerade samtal med elevrådsrepresentanter, elevskyddsombud och andra elevgrupper?
  • Enskilda samtal med elever
  • Former för att regelbundet fånga upp personalens upplevelser
  • Elevenkäter (och enkäter till vårdnadshavare)
  • Former för händelseanalys och uppföljning av annan dokumentation
  • Trygghetsvandringar
• Hur görs behovsanalysen (för eleverna/skolan)? Se exempel under kvalitets- och utvecklingsarbete.
• Vilken är er gemensamma värdegrund? Vad är angeläget och eftersträvansvärt?
• Vilka mål är formulerade för verksamheten? Vad betyder de?
• På vilket sätt återspeglas det förebyggande arbetet i rutiner och bestämmelser på skolan?
• Vilka former har ni för att stämma av med varandra och andra professioner på skolan?
• Hur ser rollfördelningen ut inom teamet? Vilka förväntningar har ni på varandra?
• På vilket sätt leds och vägleds teamet i sitt gemensamma uppdrag?
• Omvärldsbevakning. Be att få göra studiebesök på någon skola som är känd för ett välutvecklat teamarbete. Hur arbetar de? På vilket sätt skiljer det sig från hur ni arbetar? Finns det någon ni skulle kunna pröva på kort sikt? Finns det något ni skulle kunna ta efter på längre sikt?

Vad menar vi med Förebyggande?

Professioner och individer kan ha olika mer eller mindre uttalade uppfattningar om vad förebyggande arbete är och innebär. Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risker och utgår från att åtgärda brister.

Rektor eller någon/några hen utser kan själv/a eller tillsammans med rektor leda processen för formulera skolans gemensamma definition. Läs mer om främjande insatser.

Värderingar

Värderingar handlar om vad som ses som gott, angeläget och eftersträvansvärt. Värdegrundsarbetet handlar om att formulera vilka värderingar som är viktiga och hur dessa blir en naturlig och självklar del av de dagliga arbetet.

Det kan till exempel handla om vilka värderingar som ska finnas med i ett möte med en elev. Läs mer om värdegrundsarbete.

Analysera

Elevhälsan genomför hälsosamtal och hälsoenkäter med skolans elever och har därför ett värdefullt underlag för det hälsofrämjande arbetet. Det kan användas i systematiska utvärderingar av hur eleverna på skolan mår och därefter kan elevhälsan se över kunskapen och rikta insatser till elever som behöver extra stöd. Genom att avidentifiera och sammanställa uppgifterna som samlats in kan elevhälsan analysera hälsoläget på en övergripande nivå. Analysen kan ge en bild av skolans fysiska och sociala arbetsmiljö och visa vilka faktorer som behöver stärkas.

Lika viktigt är att samla in kvalitativ data om elevernas åsikter, attityder och föreställningar till olika frågor som rör hälsa och välmående. Detta är även en avgörande del i att stärka elevernas inflytande.

Det är viktigt att elevhälsan samverkar i detta och arbetar tvärprofessionellt för att skapa ett helhetsgrepp.

Utformning av eventuella hälsoenkäter som eleven fyller i inför samtalet och ämnen som avhandlas i hälsosamtalet kan teamet utvärdera tillsammans. Frågeställningar kan vara:

Enkäten som verktyg i samtalet

• Hur upplever skolsköterskan att enkätfrågorna funkar för eleverna? Är frågorna begripliga? Fungerar frågorna att samtala utifrån? Täcker frågorna alla viktiga områden utifrån elevhälsans respektive elevernas syn på hälsa och välmående?

Enkäten som verktyg för skolans behovsanalys

• Ger enkätsvaren en tillräckligt tydlig bild av förekomsten av skydds- och riskfaktorer bland eleverna och i skolmiljön. Är enkätsvaren användbara? I vilka forum redovisas enkätsvaren? Har enkätsvaren använt som beslutsstöd inför några påbörjade eller genomförda aktiviteter?

Sätt mål

Väl definierade mål ger riktning, kan ge teamet tydlig identitet både inåt och utåt och ökar möjligheten till uppföljning. Målsättningarna blir mer kraftfulla om kopplar till:

– En analys av elevernas behov

– Befintliga planer och handlingsplaner

– Satsningar i angränsande verksamheter (t ex socialtjänst, hälso- och sjukvård, polisen, civilsamhället)

Diskutera tillsammans vad elevhälsan ska göra. Kommunicera era förslag och bjud in till samverkan med pedagoger och annan personal som arbetar i skolan.

Exempel på tydliga målformuleringar:

Minska antalet elever med skolfrånvaro från X till Y.

Öka antalet timmar med fysisk aktivitet från X till Y.

Öka kunskapen om koncentrationssvårigheter genom aktiviteterna X, Y, Z.

Gör en handlingsplan

En handlingsplan (ibland kallad Aktivitetsplan) är ett planeringsverktyg som ska göra det lättare att uppnå kort- och långsiktiga mål. Handlingsplanen brukar bestå av en serie aktiviteter som ska utföras.

En bra handlingsplan ger tydlig överblick över VILKA aktiveter som ska göras, VARFÖR, HUR och NÄR.

Exempel:

Rubrik (endast en): [vad handlar det om]

Syfte: [vad är avsikten?]

Mål: [vad är önskvärda, konkreta resultat?]

Aktiviteter (kan vara flera): [vilka aktiviteter ska göras?]

Indikatorer: [hur kan vi mäta/avgöra att målet uppnåtts?]

Tidsplan: [under vilken period ska aktiviteterna göras respektive utvärderas?]

Ansvarig: [vilka personer/funktioner ska utföra aktiviteterna respektive leda arbetet]

Läs mer om kvalitets- och utvecklingsarbete

Arbetsformer

Aktivera ledarskapet

Oberoende av hur elevhälsan är organiserad på skolan är det rektors ansvar att leda elevhälsoteamet.

Rektor kan initiera och leda diskussioner om målsättningar för elevhälsan och olika yrkesgruppernas bidrag och roller. Rektor kan också till viss del påverka förutsättningarna för elevhälsans arbete genom att ge utrymme för teamarbete i form av tid och resurser, och genom att begära mer resurser från huvudmannen.

Meningsfullhet handlar om att uppleva att de krav och utmaningar man ställs inför är värda engagemang. Till exempel genom att se hur man bidrar till övergripande mål. Positiva upplevelser kopplade till arbetet såsom humor, trivsel, självkänsla och relationer bidrar till ökad meningsfullhet. Skolledningen ansvarar för att skapa en bra arbetsmiljö för alla som arbetar i skolan.

Läs mer om rektors roll

Skapa bra mötesformer

Teamet behöver tid för att diskutera och planera det gemensamma arbetet, både för kontinuerlig avstämning och den mer långsiktiga inriktningen.

Strukturerade mötesformer kan vara ett stöd för att effektivisera mötena. Se förslag på mötesteknik för elevhälsan.

Kompetens och fortbildning

Lyft fram vad de olika professionerna kan bidra med till teamet

Låt varje teammedlem berätta om:

– sina nuvarande arbetsuppgifter

– hur hen ser på sin roll på skolan i teamet

– outnyttjade kompetenser och färdigheter

Hur kan ni på bästa sätt nyttja var och ens specifika kompetens för att uppnå målen för elevhälsans verksamhet?

Ett enkelt sätt att dra nytta av varandras olikheter är att låta olika professionsföreträdare dela med sig av sin ämneskunskap, till exempel genom att föreläsa för teamet.

Filmtips! I dialog med forskare – Vad kan elevhälsokompetens vara?

Förslag på diskussionsfrågor utifrån filmen.

Tydliggör roller och arbetsuppgifter

Elevhälsan kan på uppdrag av rektor eller själva åta sig att tydliggöra elevhälsan i sitt sammanhang: vilka roller som finns inom elevhälsan, elevhälsans arbetsuppgifter, samt hur elevhälsan som helhet ingår i skolans sammanhang och struktur. Återkoppling från rektor och andra personalgrupper på skolan bidrar till tydliggörandet.

Arbetet kan till exempel kommuniceras i skolans/elevhälsans verksamhetsplan och på kommunens/skolans webbplats.

Öka den sammanlagda kompetensen

Kompetensutveckling inom elevhälsoteamet kan till exempel ske genom att en professionsföreträdare delar med sig av sin expertis genom att föreläsa för de andra eller leda en workshop inom sitt ämne. Elevhälsan kan också bjuda in gästföreläsare från angränsande verksamheter, högskolor, universitet med mera.

Ge stöd till skolledningen

Elevhälsan är en resurs för skolledningen. Det kan handla om att konsultera skolledningen i frågor om organisation och struktur eller att förse skolledningen med uppdaterad kunskap om metoder och arbetssätt.

Elevhälsan kan delta i framtagande av policies, handlingsplaner och rutiner för bland annat:

• Skolfrånvaro
• Psykisk hälsa och suicidprevention
• Kränkningar och trakasserier
• Diskriminering
• Hedersrelaterat våld och förtryck

Stöd till elever med funktionsnedsättning eller särskilda behov

Att arbeta i ett cykliskt förlopp med analys, planering, genomförande, uppföljning är en vanlig metod. Verktyg såsom elevenkäter kan vara en hjälp för att uppmärksamma problem och önskemål som kan utgöra grunden för elevhälsoinsatser som sedan utvärderas och återkopplas till eleverna. Resultatet av utvärderingen analyseras och kan sedan ligga till grund för nya insatser eller införlivas i skolans rutiner. Läs mer om Kvalitets- och utvecklingsarbete