Förtroendefull relation
Att bygga en förtroendefull relation till eleven är den viktigaste utgångspunkten för att kunna hjälpa och stödja eleven. Eleven ska känna att hen blir tagen på allvar, lyssnad på och delaktig i det fortsatta stödet och när andra personer kopplas in (familj, andra i skolan med flera). Läs mer om bemötande och samtalsteknik.
Bra att komma ihåg i samtal med eleven:
- lyssna till elevens eget perspektiv på svårigheter och önskemål
- försök tillmötesgå elevens förslag på lösningar
- ta reda på vad eleven vill ha hjälp att förmedla till personal och klasskamrater
Anpassning och stöd
Extra anpassningar görs för att ordinarie undervisningen ska bli mer tillgänglig för eleven. Dessförinnan bör man se om man kan anpassa lärmiljön så att den blir mer tillgänglig för hela gruppen.
Om extra anpassningar inte räcker går man vidare med en utredning om särskilt stöd. Visar utredningen att eleven behöver särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram upprättas.
Extra anpassningar på individnivå för elever med svårighet att styra uppmärksamhet och aktivitetsnivå
Utifrån ålder och mognad har alla elever behov av stöd för att skapa struktur i skolarbetet. Elever med adhd behöver extra mycket stöd för att skapa ordning i de uppgifter som ska göras. Det mesta stödet ges i klassrummet och av läraren, ibland med direkt eller indirekt support av specialpedagogisk kompetens eller andra delar av elevhälsan.
Nedan ges tips och råd för hur skolsituationen kan anpassas med hänsyn till svårigheter typiska för adhd.
Struktur och tydlighet
Minska belastningen på arbetsminnet och öka motivationen att slutföra uppgiften så eleven känner att uppgiften blir hanterbar genom att:
- Ge kortfattade anvisningar med stöd av text och/eller bilder. Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) är ett samlingsnamn för insatser som är till för att förbättra en individs möjlighet att kommunicera.
- Dela upp uppgifter i mindre delar med steg-för-steg-instruktion och tidsangivelser. Börja med det lättaste.
- Stäm av att eleven uppfattat rätt.
- Ge återkoppling efter varje avklarad del, främst i form av uppmuntran och stöd verbalt, med fysisk närhet, ögonkontakt eller vad som verkar fungera bäst.
- Agera utifrån här och nu och inte då och sedan.
- Försök ta reda på vad som är rimliga krav för individen. Anpassa eller sänk kravnivån när det behövs, inklusive läxor. Prioritera vad som är viktigast.
- Uppmuntra självständighet och autonomi, till exempel genom att lära ut strategier och att använda hjälpmedel
Läromedel och miljö
- Anpassa läromedel, till exempel anpassade texter utifrån elevens intresse, möjlighet att lyssna på texter, böcker.
- Gör läromedel tillgängliga i/vid bänken.
- Digital teknik med anpassade programvaror.
- Hjälpmedel för att öka uthållighet och hantera sinnesintryck, t.ex. stressbollar, hörselkåpor, sittdynor, ståbord.
- Tidshjälpmedel som t.ex. en Time Timer-klocka eller timstock.
- Ge extra färdighetsträning, till exempel lästräning
- Anpassad studiemiljö (till exempel en avskärmad studieplats) eller lugn plats för återhämtning.
Tips för att strukturera skoldagen:
- Individuellt schema. Kortare arbetspass och fler pauser som tydliggörs i schema.
- Visuellt stöd (till exempel bilder och färgkodning)
- Använd checklistor, arbetsordning, tidsanvisningar, begränsade val
- Ge stöd och struktur för fria aktiviteter såsom rast, företrädesvis på gruppnivå. Vissa elever kan behöva avskärma sig under rast medan andra behöver stöd för att kunna delta i lekar och förstå regler.
Förstärk det positiva och uppmuntra
De som har adhd riskerar att få en negativ självbild som är präglad av egna misslyckanden och omgivningens negativa reaktioner. Det kan göra det svårt att själv se sina starka sidor och samtidigt att få en realistisk bild av sina svårigheter och hur man ska hantera dem. Du kan hjälpa eleven att begripliggöra sin adhd genom att både sätta ord på svårigheter och uppmärksamma elevens starka sidor. Bidra till att stärka elevens självkänsla och självförtroende genom att:
- identifiera områden som eleven klarar bra och är intresserad av
- slösa med gillanden och positiv feedback. Hitta många tillfällen och sätt att visa uppskattning, även sådant som kan tyckas självklart eller förväntat och till synes små framsteg. Berätta vad som gick bra
- undvika att kombinera beröm och kritik.
- ha överseende med en del brister eller uppmuntra strategier att hantera dem.
Hantera konflikter genom förutseende och lugnt bemötande
Genom att tillgängliggöra lärmiljön och anpassa undervisningen efter elevens förutsättningar kan man förebygga mycket av det som uppfattas som problemskapande beteende, till exempel beteenden som stör undervisningen, att eleven inte får något gjort, klagar eller bråkar med kamrater och lärare. Hur man bemöter eleven har också stor betydelse.
- Förebygg problemsituationer genom planering och förberedelse.
- Förbered övergångssituationer såsom skiften mellan lektion och rast, början och slutet av dagen och använd återkommande och tydliga signaler för att förvarna.
- Säkra att eleven vet vad hen ska göra när en uppgift är klar.
- Använd bildstöd eller checklista för att steg för steg förbereda eleven på olika situationer, t.ex. rast, utflykt, idrottsdag.
- Involvera eleven, be hen upprepa, påminn ofta.
- Försök eliminera situationer som skapar onödiga konflikter.
- Underlätta att följa regler.
- Skriv upp enkla regler.
- Använd tecken eller färgkoder för snabb och tydlig kommunikation med eleven när en situation går över styr.
- Checka in och ut inför och i slutet av lektionen för att gå igenom strategier och utvärdera tillsammans med eleven.
- Bibehåll ditt eget lugn.
- Trappa inte upp konflikter genom egna reaktioner
- Tala om vad som gäller. Var kortfattad och neutral. Tänk på kroppsspråk och tonfall. Undvik hot eller vädjanden.
- Ha överseende med det mindre viktiga och välj dina strider.
- Ingrip innan det gått för långt, med lugn och fasthet om du behöver sätta stopp.
Samarbeta med vårdnadshavare
- Etablera ett nära och konstruktivt samarbete med föräldrarna.
- Ge information om elevens problemskapande beteende på ett förutsägbart och på förhand överenskommet sätt, t.ex. per mejl eller telefon en viss veckodag.
- Följ upp regelbundet med samtal om vilka anpassningar och stöd som eleven behöver för att få skoldagen att fungera bättre.
- Var tydlig och saklig.
- Ha ett förstående och stödjande förhållningssätt.
- Visa en vilja att förstå problembeskrivningen från vårdnadshavare och närstående.
- Informera vilket stöd och insatser som finns att få.
Samverkan med andra aktörer
Om det stöd skolan kan ge inte räcker kan eleven hjälpas vidare eller remitteras till annan verksamhet. När insatser ges från flera aktörer bör det göras utifrån en gemensam plan och på ett samordnat sätt.. Tillsammans kan man vara förutseende kring stora förändringar i elevens liv och de tidigt stöd vid eventuella kriser.
Målsättningen bör vara att tillsammans med elev och vårdnadshavare komma fram till rätt ambitionsnivå och relevanta insatser. I vissa lägen är digitala eller fysiska möten bra, särskilt när beslut ska fattas, i andra fall kan telefonkontakt eller mejl vara en smidigare lösning. Oavsett form för samverkan ska individen alltid vara delaktig.
Läs mer om samverkan.
