Många elever som har ont i magen kommer själva till elevhälsan. Andra gånger är det skolans pedagoger eller annan personal som märker att en elev inte mår bra. Ibland är det elevens vårdnadshavare och ibland är det elevens kamrater. Det kan också vara personal på fritidsgårdar eller vuxna i andra verksamheter utanför skolan som uppmärksammar eleven.
Elevhälsan kan ställa frågor om magont direkt till elever i samband med hälsobesök, eller vid tillfällen då elever själv tar kontakt. Elevhälsan kan samtidigt fråga om eleven har huvudvärk, sömnproblem eller andra besvär som ofta förekommer tillsammans med magont.
Kartlägg
Om en elev ofta har ont i magen är det viktigt att ta reda på orsaken. En kartläggning kan täcka flera olika dimensioner: det somatiska (skolsköterska, skolläkare), det psykosociala (kurator, psykolog) och studiesituationen (pedagogiska aspekter)
Den första kartläggningen kan göras av personal med medicinsk kompetens inom elevhälsan. Boka tid med eleven, med eller utan vårdnadshavare utifrån elevens ålder och mognad.
Det kan vara svårt för de yngsta eleverna att beskriva exakt var i magen de har ont. Barn som är upp till sex-sju år pekar nästan alltid mitt på magen när man frågar dem. Äldre elever brukar kunna säga om det gör ont på höger eller vänster sida, och om värken känns upptill eller nertill i magen.
Börja med konkreta frågor som
- När brukar det göra ont i magen?
- Gör det mycket eller lite ont?
- Hur ofta?
- Hur länge?
Ställ också frågor om sömn, matvanor och fritidsintressen. Om vårdnadshavaren är delaktig, be också hen beskriva situationen. Har vårdnadshavaren märkt några förändringar som oroar?
Elevhälsan bör gå tillbaka i elevens journal för att se om det finns tidigare anteckningar som kan kopplas till elevens nuvarande situation.
Gå vidare
Om kartläggningen tyder på somatiska orsaker kan eleven behöva träffa skolläkaren. Elevhälsan kan också uppmana eleven och elevens vårdnadshavare att ta kontakt med primärvården.
Om elevhälsan kan utesluta somatiska orsaker fortsätter kartläggningen. Gå vidare genom att ställa fler frågor till eleven, elevens vårdnadshavare och pedagoger.
- Vilka risk- och skyddsfaktorer finns i elevens omgivning?
- Hur är situationen i klassen?
- Hur fungerar undervisningen?
- Hur har eleven det med kompisar, i skolan och på fritiden?
I samtalet med eleven är det viktigt att eleven får beskriva sin situation med egna ord och att den som lyssnar visar ödmjukhet och respekt för det som eleven berättar. Våga ställa känsliga frågor och hantera situationen professionellt även om eleven visar irritation eller ilska.
Yttre omständigheter
Magont kan vara en reaktion på något som händer eller har hänt i elevens omgivning. Det kan handla om kränkningar i eller utanför skolan, eller andra svåra händelser och omständigheter som missbruk, ekonomiska svårigheter, eller våld och konflikter i elevens familj.
Psykisk ohälsa
Magont kan också vara en följd av oro och rädsla eller psykisk ohälsa som påverkar eleven.
Pedagogisk kartläggning
Kartläggning eventuell skolsvårigheter
Samla elevhälsans kompetenser
Det är viktigt att vara öppen för att det kan finnas flera orsaker till att eleven har ont i magen. I en första kartläggning bedömer elevhälsans medicinska del om det finns somatiska förklaringar till att eleven har ont. Om somatisk sjukdom kan uteslutas samlas elevhälsans professioner och delar information som de har om eleven (inom ramen för sekretessen eller förutsatt att eleven/vårdnadshavaren samtycker). Det kan ge en bild av om det har skett några förändringar eller om det finns flera faktorer som kan ha betydelse för elevens situation.
