Uppdrag Psykisk Hälsa (UPH) har tillsammans med professionsföreningarna för skolsköterskor, skolkuratorer, skolpsykologer och yrkesgrupper med specialpedagogisk kompetens tagit fram ett digitalt metodstöd för elevhälsan, inom ramen för ett utvecklingsarbete. Det saknas för närvarande förutsättningar för att färdigställa och förvalta webbplatsen. Därför uppdateras inte innehållet på webbplatsen, men den hålls öppen tillsvidare.
Det är vanligt att elever kommer till elevhälsan för att de har huvudvärk. Orsaken är ofta förkylning, sömnbrist eller för lite mat eller dryck. Men det är också vanligt att elever har spänningshuvudvärk utlöst av stress eller andra faktorer i omgivningen. I sällsynta fall är återkommande huvudvärk symtom på allvarlig sjukdom.
Huvudvärk hos barn och tonåringar kan delas in i följande kategorier
Individ
Grupp
Organisation
Vill du bara skriva ut stycket Individnivå – Främjande eller samtliga stycken?
Under hälsobesöken har skolsköterskan möjlighet att ställa frågor om hur elevens trivs i och utanför skolan och hur eleven mår.
En fråga om huvudvärk kan ingå i de hälsoformulär som elev/vårdnadshavare fyller i inför skolsköterskans hälsosamtal. Se exempel på frågor om huvudvärk.
Ett regelbundet liv med regelbundna måltider, lagom av aktiviteter och frisk luft kan hjälpa till att förebygga huvudvärk hos barn och tonåringar. Det är också viktigt att de får tillräckligt med sömn eftersom sömnbrist och trötthet kan utlösa både spänningshuvudvärk och migrän (1177).
Läs om allmänna hälsofrämjande insatser.
Generella hälsoråd behöver normalt inte följas upp. Se förslag hur uppföljning kan göras i avsnittet om allmänna hälsofrämjande insatser.
Vill du bara skriva ut stycket Gruppnivå – Främjande eller samtliga stycken?
Under hälsobesöken har skolsköterskan möjlighet att ställa frågor om hur eleven trivs i och utanför skolan och hur eleven mår.
En fråga om huvudvärk kan ingå i de hälsoformulär som elev/vårdnadshavare fyller i inför skolsköterskans hälsosamtal. Se exempel på frågor om huvudvärk. Anonyma trivselenkäter är ytterligare ett sätt att få information om hur eleverna mår i skolan.
Enkätsvaren kan till exempel visa om flera elever i en klass som har huvudvärk, magont eller andra besvär och om det i så fall finns anledning att söka efter riskfaktorer i skolans fysiska och psykosociala miljö.
En del skolor avsätter tid för drop in hos elevhälsoteamet varje vecka. Då kan pedagoger som har funderingar kring skolans arbetssätt och organisation, elevgrupper eller enskilda elever på ett enkelt sätt få kontakt med elevhälsans professioner. Det är ett stöd för pedagogerna, men också ett sätt för elevhälsan att få information, eftersom pedagogerna är de som tillbringar mest tid med eleverna.
Skolans arbetsmiljö och lärandemiljö har stor betydelse för hur eleverna mår.
Läs mer om hur man kan följa upp fysisk arbetsmiljö och psykosocial arbetsmiljö.
Vill du bara skriva ut stycket Organisationsnivå – Främjande eller samtliga stycken?
Under hälsobesöken har skolsköterskan möjlighet att ställa frågor om hur elevens trivs i och utanför skolan och hur eleven mår. En fråga om huvudvärk kan ingå i de hälsoformulär som elev/vårdnadshavare fyller i inför skolsköterskans hälsosamtal. Se exempel på frågor om huvudvärk. Anonyma trivselenkäter är ytterligare ett sätt att få information om hur eleverna mår i skolan.
Sammanställda enkätsvar kan visa hur eleverna på skolan mår och vara en indikation hur skolans fysiska och psykosociala miljö fungerar.
En del skolor avsätter tid för drop-in hos elevhälsoteamet varje vecka. Då kan pedagoger som har funderingar kring skolans arbetssätt och organisation, elevgrupper eller enskilda elever på ett enkelt sätt få kontakt med elevhälsans professioner. Det är ett stöd för pedagogerna, men också ett sätt för elevhälsan att få information, eftersom pedagogerna är de som tillbringar mest tid med eleverna.
Enkätfrågor om huvudvärk som återkommer från år till år kan användas som jämförelsemått. Se exempel på frågor om huvudvärk.
Skolans arbetsmiljö och lärandemiljö har stor betydelse för hur eleverna mår.
Läs mer om hur man kan följa upp fysisk arbetsmiljö och psykosocial arbetsmiljö.
Vill du bara skriva ut stycket Individnivå – Främjande eller samtliga stycken?
Under hälsobesöken har skolsköterskan möjlighet att ställa frågor om hur elevens trivs i och utanför skolan och hur eleven mår.
En fråga om huvudvärk kan ingå i de hälsoformulär som elev/vårdnadshavare fyller i inför skolsköterskans hälsosamtal. Se exempel på frågor om huvudvärk.
Ett regelbundet liv med regelbundna måltider, lagom av aktiviteter och frisk luft kan hjälpa till att förebygga huvudvärk hos barn och tonåringar. Det är också viktigt att de får tillräckligt med sömn eftersom sömnbrist och trötthet kan utlösa både spänningshuvudvärk och migrän (1177).
Elevhälsan kan ge råd om hur elever kan förebygga spänningshuvudvärk genom rörelse och avspänning (Huvudvärksförbundet).
Riktat stöd som ges till enskilda elever ska alltid följas upp för att se om stödet haft önskad effekt och om eleven (och vårdnadshavarna) är nöjda med hjälpen.
Ett sätt att följa upp råd eller anpassningar är att boka in ett kort uppföljande möte med eleven/vårdnadshavare (beroende på elevens ålder, mognad och behov av föräldramedverkan).
För- och eftermätning är ett sätt att följa upp effekt. Förslag på instrument är en stege med pinnarna 1–10 där eleven får skatta sitt mående.
Vill du bara skriva ut stycket Gruppnivå – Förebyggande eller samtliga stycken?
Under hälsobesöken har skolsköterskan möjlighet att ställa frågor om hur elevens trivs i och utanför skolan och hur eleven mår. En fråga om huvudvärk kan ingå i de hälsoformulär som elev/vårdnadshavare fyller i inför skolsköterskans hälsosamtal. Se exempel på frågor om huvudvärk. Anonyma trivselenkäter är ytterligare ett sätt att få information om hur eleverna mår i skolan.
Enkätsvaren kan till exempel visa om flera elever i en klass som har huvudvärk, magont eller andra besvär och om det i så fall finns anledning att söka efter riskfaktorer i skolans fysiska och psykosociala miljö.
En del skolor avsätter tid för drop in hos elevhälsoteamet varje vecka. Då kan pedagoger som har funderingar kring skolans arbetssätt och organisation, elevgrupper eller enskilda elever på ett enkelt sätt få kontakt med elevhälsans professioner. Det är ett stöd för pedagogerna, men också ett sätt för elevhälsan att få information, eftersom pedagogerna är de som tillbringar mest tid med eleverna.
Ett regelbundet liv med regelbundna måltider, lagom av aktiviteter och frisk luft kan hjälpa till att förebygga huvudvärk hos barn och tonåringar. Det är också viktigt att de får tillräckligt med sömn eftersom sömnbrist och trötthet kan utlösa både spänningshuvudvärk och migrän (1177).
Elevhälsan kan ge råd om hur elever kan förebygga spänningshuvudvärk genom rörelse och avspänning (Huvudvärksförbundet). Avslappningsträning har visat goda effekter (Läkartidningen).
Vanemässig användning av receptfri och smärtlindrande medicin kan förvärra huvudvärk.
Istället för att ge tabletter är det värdefullt att samtala med eleverna om vad som kan vara bakgrunden till huvudvärken, om det finns någon livsstilsförändring som eleven kan göra.
Skolan och elevhälsan kan också prata med föräldrar, till exempel i samband med föräldramöten om att ha uppsikt över (i synnerhet äldre) elevers tillgång till och användning av värktabletter.
Enkätfrågor om huvudvärk som återkommer från år till år kan användas som jämförelsemått. Se exempel på frågor om huvudvärk.
Skolans arbetsmiljö och lärandemiljö har stor betydelse för hur eleverna mår.
Läs mer om hur man kan följa upp fysisk arbetsmiljö och psykosocial arbetsmiljö.
Vill du bara skriva ut stycket Organisationsnivå – Förebyggande eller samtliga stycken?
Under hälsobesöken har skolsköterskan möjlighet att ställa frågor om hur elevens trivs i och utanför skolan och hur eleven mår.
En fråga om huvudvärk kan ingå i de hälsoformulär som elev/vårdnadshavare fyller i inför skolsköterskans hälsosamtal. Se exempel på frågor om huvudvärk. Anonyma trivselenkäter är ytterligare ett sätt att få information om hur eleverna mår i skolan.
Sammanställda enkätsvar kan till exempel visa om flera elever har besvär och om det i så fall finns anledning att söka efter riskfaktorer i skolans fysiska och psykosociala miljö.
En del skolor avsätter tid för drop in hos elevhälsoteamet varje vecka. Då kan pedagoger som har funderingar kring skolans arbetssätt och organisation, elevgrupper eller enskilda elever på ett enkelt sätt få kontakt med elevhälsans professioner. Det är ett stöd för pedagogerna, men också ett sätt för elevhälsan att få information, eftersom pedagogerna är de som tillbringar mest tid med eleverna.
Enkätfrågor om huvudvärk som återkommer från år till år kan användas som jämförelsemått. Se exempel på frågor om huvudvärk.
Skolans arbetsmiljö och lärandemiljö har stor betydelse för hur eleverna mår.
Läs mer om hur man kan följa upp fysisk arbetsmiljö och psykosocial arbetsmiljö.
Vill du bara skriva ut stycket Individnivå – Främjande eller samtliga stycken?
Det är inte ovanligt att elever som har huvudvärk kommer till elevhälsan och frågar efter en huvudvärkstablett.
Var uppmärksam på elever som kommer ofta. Det kan vara en signal om att eleven egentligen behöver hjälp med något annat, som hen inte kan eller vågar uttrycka.
Ibland är det skolans pedagoger eller annan personal som uppmärksammar elever med huvudvärk. Det kan också vara elevens vårdnadshavare eller kamrater som märker att en elev inte mår bra. Ibland är det personal på fritidsgårdar eller vuxna i andra verksamheter utanför skolan som uppmärksammar eleven.
Elevhälsan kan ställa frågor om huvudvärk i samband med hälsobesök, eller vid tillfällen då eleverna själv tar kontakt. Elevhälsan kan samtidigt fråga om magont, sömnproblem och andra besvär som ofta förekommer samtidigt.
Se till att eleven får vård på en akut- eller barnläkarmottagning om hen uppvisar något av följande symptom (1177):
Larma 112 om det behövs. Kontakta elevens vårdnadshavare
Gör en medicinsk bedömning för att utesluta medicinska orsaker till huvudvärken.
Hänvisa eller remittera till vårdcentral eller barnläkarmottagning om eleven har:
Hänvisa till tandläkare om du misstänker att huvudvärken kan bero på att barnet eller tonåringen pressar tänder.
(1177)
En kartläggning kan täcka flera dimensioner: det somatiska (skolsköterska), det psykosociala (kurator, psykolog) och studiesituationen (pedagogisk kompetens).
Den första kartläggningen kan göras av personal med medicinsk kompetens inom elevhälsan.
Boka tid med eleven, med eller utan vårdnadshavare utifrån elevens ålder och mognad. Prata först med eleven om det är olämpligt att vårdnadshavare deltar, till exempel om du tror att eleven kan ha problem hemma.
Be eleven beskriva hur huvudvärken känns. Försök att bedöma huvudvärken genom att ställa frågor som:
Finns det anledning att undersöka elevens syn?
Kan huvudvärken bero på spänningar i nacke eller käkar?
Ställ också frågor om sömn, matvanor och fritidsintressen.
Om elevens vårdnadshavare deltar, be hen beskriva situationen. Har vårdnadshavaren märkt några förändringar som oroar?
Gå tillbaka i elevens journal för att se om det finns tidigare anteckningar som kan kopplas till elevens nuvarande situation.
Huvudvärksdagbok
Ett sätt att undersöka orsaken till återkommande huvudvärk är att uppmana eleven att skriva huvudvärksdagbok (med stöd av vårdnadshavare beroende på elevens ålder/mognad). I dagboken kan eleven anteckna när värken kommer och vad som kan ha utlöst den. Eleven kan också göra anteckningar om eventuella läkemedel och vilken effekt de har. När eleven fört dagbok några veckor kanske det går att se samband och mönster som kan bidra till att förstå huvudvärken och hur den skulle kunna förebyggas.
Utesluta medicinska orsaker
Om kartläggningen tyder på somatiska orsaker kan eleven erbjudas tid hos skolläkaren. Elevhälsan kan också lotsa eleven och elevens vårdnadshavare till kontakt med primärvården eller synundersökning.
Psykosociala och miljömässiga aspekter
Ställ frågor till eleven, elevens vårdnadshavare och pedagoger.
Informationen som kommer fram under kartläggningen avgör hur elevhälsan agerar.
Huvudvärk kan vara en reaktion på något som händer eller har hänt i elevens omgivning. Det kan handla om kränkningar i eller utanför skolan, eller andra svåra händelser och omständigheter som missbruk, ekonomiska svårigheter, eller våld och konflikter i elevens familj.
Om kartläggningen tyder på enklare somatiska tillstånd som förkylning eller sömnbrist kan elevhälsans medicinska del ge råd om egenvård till eleven och elevens vårdnadshavare.
En elev med tillfällig huvudvärk kan efter bedömning få huvudvärkstablett av skolsköterskan. Vanemässig användning av receptfri och smärtlindrande medicin kan förvärra huvudvärk.
Elever med migrän kan behöva använda vilorummet under en anfall.
Om kartläggningen visar att huvudvärken kan vara en följd av stress, oro eller andra psykosociala riskfaktorer som påverkar eleven kan elevhälsan erbjuda samtalsstöd hos kurator. Prata först med eleven om det är olämpligt att vårdnadshavare deltar, till exempel om du tror att eleven kan ha problem hemma. Utifrån vad du får reda på behöver du bedöma om vårdnadshavaren ska kontaktas (t ex för att berätta hur samtalen läggs upp och om det är något särskilt som elevens vårdnadshavare behöver veta).
Om det finns misstankar om kränkande behandling eller andra missförhållanden i hemmet måste skolan agera snabbt. Erbjud eleven ett enskilt samtal med en vuxen som eleven har förtroende för.
Om det uppstår misstankar om att eleven far illa på något annat sätt är skolan skyldig att omedelbart anmäla det till socialtjänsten.
Gör alltid uppföljningar, även efter att andra verksamheter och myndigheter kopplats in.
Om de insatser som skolan ger inte leder till att elevens mående eller situation i tillräcklig utsträckning förbättras ska elev och vårdnadshavare lotsas till hjälp i annan verksamhet.
Gör alltid uppföljningar, även efter att andra verksamheter och myndigheter kopplats in.
Ytterligare text ska tas fram
Vill du bara skriva ut stycket Gruppnivå – Förebyggande eller samtliga stycken?
Under hälsobesöken har skolsköterskan möjlighet att ställa frågor om hur elevens trivs i och utanför skolan och hur eleven mår. En fråga om huvudvärk kan ingå i de hälsoformulär som elev/vårdnadshavare fyller i inför skolsköterskans hälsosamtal. Se exempel på frågor om huvudvärk. Anonyma trivselenkäter är ytterligare ett sätt att få information om hur eleverna mår i skolan.
Enkätsvaren kan till exempel visa om flera elever i en klass som har huvudvärk, magont eller andra besvär och om det i så fall finns anledning att söka efter riskfaktorer i skolans fysiska och psykosociala miljö.
Skolans arbetsmiljö och lärandemiljö har stor betydelse för hur eleverna mår. Det kan till exempel handla om prestationsstress och ljudvolym. Läs mer under fysisk arbetsmiljö och psykosocial arbetsmiljö.
Livsstilsrelaterade faktorer kan också påverka, såsom kostvanor och sömnbrist.
Om elevhälsan har många enskilda ärenden med elever som har huvudvärk kan det vara underlag för en större kartläggning. Vad kan det handla om? Finns det situationer eller platser som återkommer i de enskilda ärendena? Finns det andra mönster?
Elevhälsan kan fortsätta kartläggningen på gruppnivå genom att medverka på arbetslagsträffar och föräldramöten. Fråga pedagoger och vårdnadshavare om hur de ser på situationen.
Elevhälsan kan också göra observationer i klassrummet. Hur är situationen för pedagogerna? Kan elevhälsan vara ett stöd för dem?
Ett regelbundet liv med regelbundna måltider, lagom av aktiviteter och frisk luft kan hjälpa till att förebygga huvudvärk hos barn och tonåringar. Det är också viktigt att de får tillräckligt med sömn eftersom sömnbrist och trötthet kan utlösa både spänningshuvudvärk och migrän (1177).
Elevhälsan kan ge råd om hur elever kan förebygga spänningshuvudvärk genom rörelse och avspänning (Huvudvärksförbundet). Avslappningsträning har visat goda effekter (Läkartidningen).
Vanemässig användning av receptfri och smärtlindrande medicin kan förvärra huvudvärk.
Istället för att ge tabletter är det värdefullt att samtala med eleverna om vad som kan vara bakgrunden till huvudvärken, om det finns någon livsstilsförändring som eleven kan göra.
Skolan och elevhälsan kan också prata med föräldrar, till exempel i samband med föräldramöten om att ha uppsikt över (i synnerhet äldre) elevers tillgång till och användning av värktabletter.
Enkätfrågor om huvudvärk som återkommer från år till år kan användas som jämförelsemått. Se exempel på frågor om huvudvärk.
Skolans arbetsmiljö och lärandemiljö har stor betydelse för hur eleverna mår. Läs mer om hur man kan följa upp fysisk arbetsmiljö och psykosocial arbetsmiljö.
Gruppaktiviteter kan till exempel följas genom att eleverna fyller i en kort utvärdering. Se exempel på frågor.
Andra sätt att följa upp insatserna kan vara att se om skolprestation eller skolnärvaron påverkas. Det finns på verktyg som kan underlätta klass- och skolanalys, se t.ex. Digilys.
Om insatser givits i samverkan inom skolan eller med annan med annan verksamhet är det värdefullt att analysera utfallet tillsammans.
Läs mer om kvalitetssäkring och utvecklingsarbete.
Enkätfrågor om huvudvärk som återkommer från år till år kan användas som jämförelsemått. Se exempel på frågor om huvudvärk.
Skolans arbetsmiljö och lärandemiljö har stor betydelse för hur eleverna mår. Läs mer om hur man kan följa upp fysisk arbetsmiljö och psykosocial arbetsmiljö.
Gruppaktiviteter kan till exempel följas genom att eleverna fyller i en kort utvärdering. Se exempel på frågor.
Andra sätt att följa upp insatserna kan vara att se om skolprestation eller skolnärvaron påverkas. Det finns på verktyg som kan underlätta klass- och skolanalys, se t.ex. Digilys.
Om insatser givits i samverkan inom skolan eller med annan med annan verksamhet är det värdefullt att analysera utfallet tillsammans.
Läs mer om kvalitetssäkring och utvecklingsarbete.
Vill du bara skriva ut stycket Organisationsnivå – Förebyggande eller samtliga stycken?
Under hälsobesöken har skolsköterskan möjlighet att ställa frågor om hur elevens trivs i och utanför skolan och hur eleven mår. En fråga om huvudvärk kan ingå i de hälsoformulär som elev/vårdnadshavare fyller i inför skolsköterskans hälsosamtal. Se exempel på frågor om huvudvärk. Anonyma trivselenkäter är ytterligare ett sätt att få information om hur eleverna mår i skolan.
Sammanställda enkätsvar kan till exempel visa om flera elever har besvär och om det i så fall finns anledning att söka efter riskfaktorer i skolans fysiska och psykosociala miljö.
Skolans arbetsmiljö och lärandemiljö har stor betydelse för hur eleverna mår.
Läs mer under fysisk arbetsmiljö och psykosocial arbetsmiljö.
Enkätfrågor om huvudvärk som återkommer från år till år kan användas som jämförelsemått. Se exempel på frågor om huvudvärk.
Skolans arbetsmiljö och lärandemiljö har stor betydelse för hur eleverna mår.
Läs mer om hur man kan följa upp åtgärder i fysisk arbetsmiljö och psykosocial arbetsmiljö.
