Hälsosamtalet är ett tillfälle för skolsköterskan att ta reda på hur elevens livsstil ser ut och om det finns något som elev, vårdnadshavare och skola tillsammans kan försöka förbättra. På många skolor fyller eleven i en hälsoenkät inför samtalet. Se exempel på frågeställningar som fångar förekomst av hälsofrämjande faktorer, såsom:

• Självkänsla
• Goda relationer till jämnåriga och vuxna (i och utanför skolan)
• Möjlighet att påverka sin situation (självförtroende och faktisk möjlighet)
• Att ha fritidsintressen som leder till sociala kontakter
• Hälsovanor (till exempel fysisk aktivitet, sömn, kostvanor)
• Skolnärvaro och skolprestation

Ofta är frågorna i enkäterna ganska allmänna och kan bara ge en övergripande bilda av hur en elev mår och hur dennes situation ser ut i skolan, hemma och på fritiden. Det är därför viktigt att ställa följdfrågor om svaren medför att det kan finnas tecken på att något inte står rätt till.

Begreppen i KASAM (känslan av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet) kan också användas som utgångspunkt vid samtal med eleven i syfte att kartlägga skolsituationen.

För elevhälsan innebär ett främjande arbetssätt att till exempel skapa ett gott skolklimat med goda relationer mellan elever och mellan elever och vuxna, där eleverna är motiverade och känner sig delaktiga. Det kan öka elevernas trivsel, förbättra deras studieresultat och göra dem mindre utsatta för stress. Följande är faktorer som skyddar elever mot stressrelaterad ohälsa, och som skolan på olika sätt kan arbeta för att stärka:

• God självkänsla och ett bra självförtroende
• Bra relationer till jämnåriga och vuxna
• God förmåga att kommunicera (med jämnåriga och vuxna)
• Känsla av sammanhang
• Att saker känns förutsägbara
• Känsla av att förstå och ha överblick över en situation och av att kunna påverka den miljö och den situation man befinner sig i (gäller framför allt tonåringar)
• Bra strategier för att hantera stress och återhämtning
• Balans mellan krav och prestation
• Lagom med fysisk aktivitet
• Tillräckligt med sömn och vila

Ge information

Ge elev/vårdnadshavare information och råd utifrån de behov som framkommit i enkätsvaren eller i samtalet. Det enskilda samtalet är ett bra tillfälle att prata om det som känns särskilt angeläget för eleven/vårdnadshavare och ger möjlighet att anpassa tonen och språket så att innehållet verkligen når fram. Ibland kan bildstöd underlätta kommunikationen, på den här webbplatsen kan er elevhälsa ta fram egna bildmaterial.

Bemötande och samtalsteknik

En förtroendeingivande och respektfullt bemötande är den viktigaste utgångspunkten för någon typ av förändringsarbete tillsammans med att eleven (och vårdnadshavaren). Läs mer om bemötande. Exempel på samtalsmetodik är Motiverande samtal, MI (Läs mer på Socialstyrelsens webbplats).

Dela ut stödmaterial

Skicka med eleven/vårdnadshavaren egenframtaget eller lånat stödmaterial som minnesstöd eller fördjupning av det ni pratat om i samtalet.

För elever som visar behov av mer stöd kan ett uppföljande samtal bokas in kort inpå hälsosamtalet. Kom överens med elever och/eller vårdnadshavare om det finns något som ska förberedas inför samtalet, till exempel inhämtande av information från elevens lärare.

Identifiera

Genom att tidigt uppmärksamma tecken på att en elev är stressad och tidigt ge stöd kan förebygga en fördjupad problematik. Tecken på att en elev är i riskzon för att få problem med stress kan vara:

Personlighetsdrag och tidigare erfarenhet av stress

Olika personer är olika känsliga för stress och olika personer blir stressade av olika saker. Samma person kan också reagera olika på liknande situationer beroende på hur man mår för tillfället och vad man varit med om tidigare. Att tidigare ha varit stressad gör en känsligare och lättare att bli stressad i framtiden. Det finns också högre risk för stress bland äldre barn och ungdomar som ligger högt i mognadsnivå jämfört med andra i klassen, har tendens att ta på sig andras stress (omvårdande), har perfektionistiska drag eller höga krav hemifrån.

Ständig uppkoppling och sömnsvårigheter

För mycket skärmtid stjäl utrymme från andra aktiviteter, till exempel motion som naturligt leder till ökad förmåga till avslappning. Att hålla på med mobilen precis före läggning kan störa hjärnans förberedelse på insomning, framförallt på grund av det blåa dagsliknande ljus som lyser från mobilen. En del barn och unga stannar uppe sent eller vänder på dygnet för att spela datorspel, vilket inte ger tillräcklig återhämtning. Läs mer om sömn.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Att inte kunna leva upp till omgivningens förväntningar skapar stress. Att ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i en miljö där hänsyn inte tas eller med otillräckliga anpassningar medför ofta den här typen av stress. Ibland skapar dessa barn egna, mer eller mindre välfungerande, strategier för att klara vardagen, till exempel att dra sig undan eller att vara ”klassens clown”. Funktionsnedsättningarna kan ibland göra det svårare att få kompisar och göra barnet mer utsatt för ensamhet eller mobbning. Läs mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Funktionshinder och kroppslig sjukdom

Att vara annorlunda från andra barn, i utseende eller vad man kan göra, kan vara stressande, särskilt i äldre åldrar. Allvarlig kroppslig sjukdom är också stressande. Läs mer om fysiska funktionsnedsättningar.

Hektiskt familjeliv

Att försöka hinna göra allt man borde eller vill i vardagen är en stressfaktor i många familjer. Om vuxna ofta är stressade och har ont om tid kan det smitta av sig på barnen. I välmening vill många föräldrar ge sina barn en utvecklande fritid, men även roliga aktiviteter kan skapa stress om det är för många, i synnerhet fritidsaktiviteter där barnet också måste prestera. Både barn och vuxna mår bra av rutiner med tillräckligt utrymme för mat, sömn och återhämtning. Läs mer om hemmiljö.

Förväntningar på att vara lyckad

Barn och ungdomar kan också uppleva stress när egna eller andras förväntningar och krav känns övermäktiga. Barn och ungdomar kan också känna stress över att bli gillade av kompisar, ideal kring hur man ska se ut, prestera i idrott och att få höga betyg för att kunna komma in på rätt utbildning.

Stora förändringar

Både positiva förändringar som att flytta till en större bostad eller att få ett syskon, och negativa förändringar som att tvingas fly från sitt hemland kan skapa stress. Läs mer om kris och trauma och om asylsökande och nyanlända elever.

Social utsatthet, otrygghet och vanmakt

En svår socioekonomisk situation, arbetslöshet, psykisk ohälsa eller missbruk hos föräldrar kan påverka stabiliteten i vardagen och föräldraförmågan. Konflikter i familjen kan också leda till stress. Att behöva ta för stort ansvar hemma i förhållande till sin ålder kan också ge stress, t.ex. att känna att man behöver ta hand om föräldrar eller syskon för att det finns missbruksproblem i familjen eller för att man är äldsta barnet och den enda i familjen som pratar bra svenska. Läs mer om hemmiljö. En känsla av att inte kunna utnyttja sin potential eller kunna påverka sitt liv kan också skapa stress, t.ex. att vara i en asylprocess eller långvarig skolfrånvaro av olika anledningar.

Visa omtanke

Om någon uppmärksammat att en elev visar tecken på att inte må bra kan en första hjälp vara att vuxna på skolan markerar att man ser och bryr sig om eleven. Det är ofta bättre att fråga än att inte fråga, det visar omtanke och gör att elev kanske väljer att berätta lite senare även om hen inte skulle känna sig redo just nu.

Förtroendefull relation

Att bygga en förtroendefull relation till eleven den viktigaste utgångspunkten för att kunna hjälpa eleven. Eleven ska känna att hen blir tagen på allvar, lyssnad på och delaktig i det fortsatta stödet och involveringen av aktuella personer familj, skolpersonal med flera. Läs mer om bemötande och samtalsteknik.

Bedömning

Bedömning av barnets mående och ställningstagande till fortsatt handläggning. Formuläret Strenghts and Difficulties Questionnaire (SDQ) kan vara stöd för bedömning.

Orosanmälan till socialtjänst

Om du i din yrkesutövning blir orolig för att de kan fara illa eller faktiskt far illa, ska du genast anmäla detta till socialnämnden. Du har anmälningsskyldighet och kan inte vara anonym. Läs mer om orosanmälan.

Förändra elevens situation

Ibland framkommer saker som verkar höra ihop med elevens risk för stress. Då är det skolans ansvar att försöka påverka orsakerna eller lotsa till annan verksamhet som kan hjälpa till. Det kan till exempel röra sig om:

• Trakasserier och kränkning
• Besvärlig hemmiljö

Hjälp att skapa struktur och förutsägbarhet

Att inte hänga med i klassrummet eller skolarbetet är stressande för de flesta elever. För en del elever är det en hjälp om skoldagen och skoluppgifterna får en tydligare struktur. Stödet kan till exempel bestå i hjälp att planera och strukturera ett schema över skoldagen, extra tydliga instruktioner, anpassade läromedel och/eller att en speciallärare som arbetar med eleven under en viss tid. Elevhälsan kan bidra till och bevaka att eleven får det stöd hen behöver för att kunna prestera utifrån sin bästa förmåga.

Elevhälsan kan också hjälpa eleven (med stöd av vårdnadshavarna) att hitta bra rutiner i vardagen, hjälpa till att prova ut hjälpmedel (t.ex. tids- eller minneshjälpmedel), ge förslag på hur vardagsteknik som mobil eller dator kan användas som hjälpmedel, ge tips på produkter som kan underlätta studierna och i. Vid behov kan elevhälsan hänvisa/remittera till vidare arbetsterapeutiskt stöd.

Struktur och förutsägbarhet är särskilt viktig för elever med en neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Samtalsstöd

Elevhälsan kan under en kortade period erbjuda stödjande samtal. Om samtidigt stöd ges av annan verksamhet bör insatserna koordineras. Strukturerat samtalsstöd för att hjälpa till att sortera i känslor, bekräfta och hjälpa barnet att undersöka egna känslor och reaktioner, att stödja och stärka barnet eller den unga. Exempel på en metod för att hålla strukturerade samtal är Motiverande samtal (MI)

Samtalen kan inkludera tips om hur eleven kan hantera egna och andras krav och förväntningar, om vikten av vila och återhämtning och aktiviteter som ger energi och avslappningsövningar. Läs mer om avslappningsövningar här.

Om elevens mående inte förbättras bör elevhälsan stödja elev och vårdnadshavare att söka mer stöd från verksamheter med inriktning på psykisk o-/hälsa.

Lär ut studieteknik

Elevhälsan kan, själv eller i samarbete med annan personal på skolan, ge kurser i studieteknik.

Läs mer om studieteknik här.

Utbildningsradion (UR) har tagit fram en filmserie om studieteknik för äldre barn och ungdomar, Pluggkoden. Se filmerna här.

Stöd som ges till enskilda elever ska alltid följas upp för att se om stödet haft önskad effekt och om eleven (och vårdnadshavarna) är nöjda med hjälpen.

För- och eftermätning är ett sätt att följa upp effekt. Förslag på instrument är en stege med pinnarna 1–10 där eleven får skatta sitt mående (Se pdf med exempel här) och SDQ (Läs mer på Socialstyrelsens webbplats om sdq och sdqwebb).

Effektformuläret används i början av en kontakt och vid det som bedöms vara sista eller näst sista samtalet tillsammans med nöjdhetsfrågan.

Elevhälsan bör göra uppföljande avstämningar med eleven (och ev. vårdnadshavaren) med korta intervall för att säkra att elevens situation och mående förbättras.

Elevhälsan ska alltid följa upp ärenden när andra myndigheter, specialister och verksamheter kopplas in.

Elevhälsan kan få kännedom om att en elev har besvär genom att eleven själv söker hjälp (ibland för något annat utan att själv veta eller vilja avslöja orsaken), att vårdnadshavaren tar kontakt, genom att elevens lärare eller någon annan skol- eller fritidspersonal uttrycker oro för eleven eller genom att elevhälsan själv blir uppmärksam på att något inte står rätt till, till exempel i samband med hälsosamtal.

Det finns flera olika tecken på att barn och unga kan vara stressade. Dessa kan vara diffusa och för att ta reda på om det handlar om stress så behöver man ofta ställa följdfrågor. Följande kan vara tecken på stressproblem hos barn och ungdomar. (Källa: Första linje boken)

Tecken hos barn i förskole-/skolålder:

• Börjar sova dåligt, mardrömmar
• Vara på högvarv
• Trots
• Arg, vresig, utagerande
• Somatiska reaktioner, magont, huvudvärk, illamående (kräkningar)
• Oro, separationsångest
• Ledsen
• Äter för lite eller för mycket
• Svårt att koncentrera sig i skolan
• Försämrade skolresultat
• Kissar på sig på dagen, går tillbaka i utvecklingen

Tecken hos äldre barn och tonåringar:

• Psykosomatiska tecken, huvudvärk, magont, illamående, ont i nacke och axlar, utebliven mens
• Hjärtklappning
• Koncentrationssvårigheter, minnesproblem
• ”Må dåligt” utan att veta varför
• Katastroftänkande, allt känns livsavgörande, ångest vid tanke på att ändra beteende
• Försämrade skolprestationer
• Nedstämdhet, negativa tankar, tappat lusten, tappat intresse
• Ångest
• Slutar med sådant som tidigare var kul
• Sover dåligt, känner sig alltid trött
• Lättirriterad, utåtagerande
• Rastlöshet, kan inte koppla av

Se exempel på sonderande frågor.

Elever med annan problematik, t.ex. NP, depression, ångest kan behöva extra stöd i skolan för att hantera stress i skolan. Elevhälsan bör samverka med lärare och med eventuella andra inblandade aktörer (t.ex. BUP) för att erbjuda stöd i skolan.

Barn och unga med en hemmiljö som är stressande – skapar stress inför tanken på hem, skapar stress för att det inte finns stöd hemifrån när det gäller läxor och dylikt.

Dyslexi

Läs mer om läs- och skrivsvårigheter här.

Förtroendefull relation

Att bygga en förtroendefull relation till eleven den viktigaste utgångspunkten för att kunna hjälpa eleven. Eleven ska känna att hen blir tagen på allvar, lyssnad på och delaktig i det fortsatta stödet och involveringen av aktuella personer familj, skolpersonal med flera. Läs mer om bemötande och samtalsteknik.

Bedömning

Bedömning av barnets mående och ställningstagande till fortsatt handläggning. Formuläret Strenghts and Difficulties Questionnaire (SDQ) kan vara stöd för bedömning.

Bedömning bör föregås av en översiktlig kartläggning och analys över elevens hela livssituation, inte bara skolsituationen, eftersom elevhälsan har ansvar för att upptäcka och vid behov lotsa eleven vidare till rätt stöd och hjälp.

Stöd till elever med besvärlig hemmiljö

Oftast klarar en förälder av att hjälpa och stötta sitt barn, men ibland räcker inte förmågan till. Föräldern kanske har så fullt upp med sina egna problem, till exempel om familjen genomgår en kris på grund av allvarlig sjukdom, dödsfall eller separation. I andra fall kan sviktande föräldraförmåga bero på psykisk sjukdom, missbruk eller utvecklingsstörning. Läs mer om hur skolan kan agera vid en besvärlig hemmiljö.

Arbetstagare i skolans verksamhet som i sin yrkesutövning får misstanke om att ett barn eller ungdom far illa är enligt lag skyldiga att göra en anmälan till socialtjänsten. Läs mer om orosanmälan.

Hjälp vid trakasserier och mobbning

Vid förekomst av kränkningar och mobbning är det skolans ansvar att se till att kränkningarna upphör och att ge stöd till både offer och förövare. Läs mer om kränkningar.

Stöd till särbegåvade elever

Barn och unga med särskilt hög begåvning (särbegåvade) som inte stimuleras utifrån sina förutsättningar kan också visa tecken på stress i för-/skolan. Ofta handlar det om att eleven blivit uttråkad eller har svårt att passa in i de normer som präglar undervisningen och relationer med jämnåriga. Extra anpassningar och/eller särskilt stöd ska ges utifrån elevens behov och förutsättningar. Läs mer på Skolverkets webbplats.

Samtalsstöd

Elevhälsan kan under en kortade period erbjuda stödjande samtal. Om samtidigt stöd ges av annan verksamhet bör insatserna koordineras. Strukturerat samtalsstöd för att hjälpa till att sortera i känslor, bekräfta och hjälpa barnet att undersöka egna känslor och reaktioner, att stödja och stärka barnet eller den unga. Exempel på en metod för att hålla strukturerade samtal är Motiverande samtal (MI).

Samtalen kan inkludera tips om hur eleven kan hantera egna och andras krav och förväntningar, om vikten av vila och återhämtning och aktiviteter som ger energi och avslappningsövningar. Läs mer om avslappningsövningar här.

Om elevens mående inte förbättras bör elevhälsan stödja elev och vårdnadshavare att söka mer stöd från verksamheter med inriktning på psykisk o-/hälsa.

ACT för att förebygga stress

Terapimetoden Acceptance and Commitment Therapy (ACT) är exempel på en gruppintervention för att förebygga stress som visat lovande resultat. Läs mer om ACT.

Låg självkänsla

Elever som har dåligt självförtroende och låg självkänsla kan uppleva stress inför prestationer i skolan. Läs mer om självkänsla och självförtroende.

Filmtips: Föreläsning från Utbildningsradion (UR) om prestationsbaserad självkänsla.

Studievägledning

Äldre elever kan känna stress kring sina framtidsutsikter inom yrkes- och arbetsliv. Elevhälsan kan lotsa eleven till studievägledare för råd kring studieval och yrkesliv. Läs mer om studievägledarens uppdrag på skolverkets webbplats.

Lär ut studieteknik

Ibland bidrar ineffektiv studieteknik kring att elever känner stress över skolarbetet. Elevhälsan kan, själv eller i samarbete med annan personal på skolan, förbättra elevers färdigheter i studieteknik. Stödmaterial om studieteknik är ofta framtaget för äldre elever och unga vuxna, och behöver då anpassas och förenklas för att passa yngre barn och deras föräldrar.

Läs tips om studieteknik här.

Utbildningsradion (UR) har tagit fram en filmserie om studieteknik för äldre barn och ungdomar, Pluggkoden. Se filmerna här.

Stöd som ges till enskilda elever ska alltid följas upp för att se om stödet haft önskad effekt och om eleven (och vårdnadshavarna) är nöjda med hjälpen.

För- och eftermätning är ett sätt att följa upp effekt. Förslag på instrument är en stege med pinnarna 1–10 där eleven får skatta sitt mående (Se pdf med exempel här) och SDQ (Läs mer på Socialstyrelsens webbplats om sdq och sdqwebb).

Effektformuläret används i början av en kontakt och vid det som bedöms vara sista eller näst sista samtalet tillsammans med nöjdhetsfrågan.

Elevhälsan bör göra uppföljande avstämningar med eleven (och ev. vårdnadshavaren) med korta intervall för att säkra att elevens situation och mående förbättras.

Elevhälsan ska alltid följa upp ärenden när andra myndigheter, specialister och verksamheter kopplas in.