Stress är en naturlig reaktion i kroppen som uppstår när något måste göras snabbt, är svårt eller krävande på något annat sätt. Det är en nedärvd reaktion som hjälper oss att agera i syfte att överleva om vi skulle bli överfallna eller utsatta för annan fara. Stress gör att hjärtat slår fortare, blodtrycket stiger, och musklerna spänns. En viss mängd stress då och då kan göra en person mer aktiv och kreativ, men om stressen blir övermäktig och pågår under en längre period utan tillräcklig återhämtning försämras prestationsförmågan (exempelvis genom att hindra reflektion, analys och inlärning). Orsakerna till att en elev upplever stress kan finnas både i skolans arbetsmiljö, hemförhållanden och individuell sårbarhet eller i en kombination av flera av dessa samtidigt. Stress på grund av skolmiljön kan uppstå av flera olika skäl.

Coping (eng.) betecknar förmågan att handskas med problem, svårigheter och stress. Det finns olika copingstrategier. Problemfokuserade strategier fokuserar på att försöka göra något åt problemet, till exempel att förebygga att det uppstår genom att skaffa sig mer information, förbättra sin studieteknik, skapa rutiner eller skriva listor. Känslofokuserade strategier fokuserar på att försöka anpassa sig till situationen eller att hantera sina känslomässiga reaktioner genom att avleda dom. Positiva påståenden om sig själv eller sin omgivning (s k affirmationer), acceptans och positivt tänkande är exempel på känslofokuserade strategier. Andra känslofokuserade sätt att hantera stress kan vara att motionera, göra avslappningsövningar eller söka stöd och hjälp av andra. Undvikande strategier fokuserar på att undvika källan till stress.

KASAM (känsla av sammanhang) är ett annat sätt att se på hur vi hanterar stress. När vi upplever livet som meningsfullt, hanterbart och begripligt har vi hög KASAM (läs mer om KASAM i skolan PDF: Göteborgs universitet) och då är det lättare att hantera stress och motgångar.