Att inte känna tillhörighet eller att man kan påverka sin situation kan enligt Skolinspektionen leda till försämrad självkänsla och brist på motivation. Lärare och skolledare arbetar tillsammans med många andra personalgrupper för att skapa goda förutsättningar och stärka elevers möjligheter till delaktighet. Det kan handla om elevernas rätt att nå läroplans- och kursplanmål och stödinsatser för att stärka kunskapsutvecklingen liksom om att förebygga och motverka utsatthet, kränkningar och mobbning.
Förtroendefull relation
Att bygga en förtroendefull relation till eleven den viktigaste utgångspunkten för att kunna hjälpa eleven. Eleven ska känna att hen blir tagen på allvar, lyssnad på och delaktig i det fortsatta stödet och involveringen av aktuella personer familj, skolpersonal med flera.
Enligt Barnkonventionen (Artikel 12) har ett barn rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad.
Läs exempel på öppna frågor som man kan ställa till barn, ungdomar eller anhöriga i början av en kontakt.
- Inbjud eleven att berätta vad hen tycker och vad hen vill.
- Ha ett inbjudande förhållningssätt till vårdnadshavare och andra viktiga vuxna i elevens liv som kan stötta och uppmuntra eleven.
- Ge eleven, anpassat till ålder och mognad, möjlighet att påverka vad som ska göras för att hjälpa eleven och hur det ska göras.
- Ge individanpassat stöd, utifrån behov, förutsättningar och önskemål. Det kan till exempel innebära att möta eleven i en annan miljö.
Som personal kan du inte bestämma hur eleven eller vårdnadshavaren ska tänka eller agera. Utöver att förändra skolsituationen för eleven kan du försöka motivera eleven att agera annorlunda i olika situationer. Motiverande samtal (MI) är exempel på ett samtalsmetodik för att motivera till förändring (Läs mer på Socialstyrelsens webbsida).
Allmänna verktyg för dig är:
- Försök leva dig in i elevens situation, varför agerar hen som hen gör?
- Arbeta först med som eleven tycker är viktigast snarare än att gå på sådana områden som eleven inte har motivation för i nuläget. Genom att tillsammans med eleven lyckas förändra någon som eleven prioriterar, kan hen bli mer villigt att ta sig an andra saker i nästa skede.
- Tålamod. Bakslag är vanligt, men ge inte upp. Ibland kan det vara ett tecken på att man behöver tänka om kring angreppssättet.
- Vara till hands. Gör det lätt för eleven att komma i kontakt med dig, till exempel att kontakta dig via sms. Det kan ge eleven trygghet.
- Ge eleven hopp. Ofta är det bättre att fokusera på framstegen än att ge kritik.
Arbeta målinriktat:
- Hjälp eleven och anhöriga att formulera mål utifrån sina problem och bekymmer. Du hjälper till att formulera en version av målet som också blir mätbart.
- Mät om målet uppnåtts eller är på väg att uppnås, under och efter avslutad insats. Du hjälper till att hitta metoder för mätning, till exempel genom förändrat beteende eller måendeskalor.
- Analysera och bedöm om målet uppnåtts. Du kan sammanställa mätresultat och visa skillnaden före och efter insats.
Lästips: Med målet i sikte (Socialstyrelsen, 2012).
Red ut, planera, agera
Rektor är ansvarig för att elever ska få det stöd de behöver i skolan och ansvarar för att behovet av stöd utreds, och vid behov åtföljs av ett åtgärdsprogram. I åtgärdsprogrammet ska det framgå vad eleven behöver och hur skolan ska ge och följa upp stödet. Elevhälsan kan göra eleven delaktig i sitt eget åtgärdsprogram.
Rektor ansvarar också för att elevhälsoteamet, utifrån respektive yrkesgrupps kompetensområde, ska kunna erbjuda lärare och resurspersonal handledning och konsultation.
När eleven behöver stöd från flera verksamheter är skolan skyldig att samverka. Det är huvudmannens ansvar att ge förutsättningar för effektiv samverkan. Läs mer om samverkan.
Adressera bakomliggande faktorer
Det kan handla både om att förändra omständigheter i elevens liv, till exempel om hen utsätts för kränkningar, eller att hjälpa eleven att hitta strategier för hur hen kan tänka och agera i olika situationer. Läs om vad skolan kan göra vid olika problem i relevant avsnitt av metodstödet, till exempel.
Lotsa och hänvisa
Om det stöd som skolan kan ge inte ger tillräckligt effekt, eller elevens problem är för komplicerade för att skolan ska kunna lösa dem på egen han, bör eleven lotsas eller hänvisas till annan verksamhet.
Elevhälsan ska alltid följa upp ärenden när andra myndigheter, specialister och verksamheter kopplas in.
Elevhälsan kan öka elevens motivation att söka och ta emot hjälp från en annan verksamhet genom att hjälpa genom att:
- Så konkret som möjligt beskriva vad som kommer att hända under en bedömning inom sjukvården.
- Förklara att det är vanligt och normalt att känna oro och ångest och ge exempel på att andra barn och familjer har fått hjälp.
- Underlätta för barnet eller den unge att ställa frågor om behandlingen och berätta vad som skrämmer dem med att söka hjälp.
- Stötta föräldrarna i att stå fast vid sitt beslut att söka hjälp.
Källa: Blyga och ängsliga barn (Socialstyrelsen, 2010)
Även elever som får hjälp av annan verksamhet har rätt till stöd i skolan.
Samverka med andra verksamheter
Läs mer här.
