Engagemang från politiker och förvaltning
Incitamenten att placera elever i särskilda undervisningsgrupper minskar om skolorna ges bättre förutsättningar att möta alla elevers behov inom ordinarie verksamhet. För att inkluderande lärmiljöer ska utvecklas på alla skolor behöver förvaltningen bidra till att öka kunskaperna, väcka alla rektorers engagemang och undvika att inrätta särlösningar som permanenta alternativ för elever som inte anses passa in. Förvaltningen behöver se till att skolorna ges förutsättningar att organisera verksamheten för en heterogen elevgrupp. Rektorerna kan behöva stöd i att möta eventuellt motstånd mot förändringarna på skolan. Förvaltningen behöver även vara lyhörd inför det motstånd som kan finnas i rektorsgruppen och bidra med stöd. Det behöver skapas strukturer för att sprida erfarenheter och nya arbetssätt mellan skolor i en kommun.
Utvecklas tillsammans med andra skolor
Det är utmanande att som ensam skolledare dra igång ett kulturförändrande utvecklingsarbete. Det kan vara klokt att samla sig till en grupp av skolor som jobbar gemensamt för att lära av varandra. Erfarenhetsutbyte kan ske både på skol- och förvaltningsnivå, till exempel genom att besöka varandras skolor och förvaltningar och att presentera sina verksamheter för varandra.
Engagera elever och vårdnadshavare
Att elever och vårdnadshavare informeras om syftet med förändringarna och görs delaktiga är viktigt för att främja tillit och goda relationer mellan skolan, eleven och vårdnadshavarna
Kompetensutveckling
- Ta del av aktuell forskning och delta i kollegialt lärande för att utveckla en samsyn. Kontinuerlig fortbildning behövs i hur man bemöter olika svårigheter som elever kan befinna sig i. Verktygslådan måste fyllas på successivt med kunskap.
- Ta del av hur andra kommuner arbetar för att skapa inkluderande lärmiljöer
- Rektor behöver skapa förutsättningar för samarbete mellan lärarna och elevhälsans yrkesgrupper. Lärarna beskriver att de behöver tid till pedagogiska diskussioner samt stöd i att utveckla arbetssätt och rutiner.
- Öka kunskaperna om vad inkluderande lärmiljöer innebär och hur de kan utvecklas i den egna verksamheten. Dessa kunskaper är viktiga i hela styrkedjan.
- Utveckla ett gemensamt förhållningssätt.
- Förstelärare eller specialpedagoger med ett särskilt ansvar för arbetet med inkluderande lärmiljöer kan understödja det kollegiala lärandet.
Samarbete
Stöd i klassrummet av lärare med specialpedagogisk kompetens är värdefullt eftersom alla elever kan delta i undervisningen och arbeta med liknande uppgifter samt få individuellt stöd vid behov.
Exempel på arbetsformer är nätverk för lärare, tvålärarsystem samt att elever får stöd av speciallärare/specialpedagog inom ramen för den ordinarie undervisningen.
Andra arenor för lärande är lärandegrupper som träffas återkommande, ämnessamverkan och gemensamma lektioner. Elevhälsans yrkesgrupper kan bidrar med ett tvärprofessionellt perspektiv. Skolledningen är ett stöd som skapar förutsättningar för samarbete på skolan och inom kommunen. Samarbetet bidrar till en känsla av delaktighet, vilket leder till ökat engagemang hos personalen.
Samarbete med elevhälsan
Elever, lärare och övrig skolpersonal ska ha tillgång till elevhälsans kompetenser. Elevhälsans perspektiv är viktigt för rektor att få del av både när det gäller rektors yttersta ansvar för elevhälsoarbetet på skolan och för skolutvecklingsarbetet som helhet. Stödet från elevhälsan gynnar eleven direkt eller indirekt, genom individuellt stöd till eleven eller handledning till läraren.
Rektor har en central roll i att skapa förutsättningar för samarbete mellan elevhälsan, lärare och övrig personal så att de kan möta elevers olikheter på ett bra sätt.
Elevhälsan kan bidra med kompetensutveckling av och handledning till såväl enskilda lärare som arbetslag i utvecklingsarbetet. Skolans ledning få stöd i att se över och anpassa resursanvändningen inom skolan.
Exempel på former som elevhälsan kan bidra i arbetet att stimulera en inkluderande lärmiljö.
Tillgängliggör hjälpmedel
Informations- och kommunikationsteknik samt digitala arbetssätt ökar möjligheterna att skapa inkluderande lärmiljöer. Att eleverna får använda digitala lärresurser med utgångspunkt i deras individuella behov ökar skolans möjligheter möta elevers olikheter.
Exempel på hjälpmedel:
- Digitala lärresurser (dator, lärplatta, inlästa läromedel, talsyntes etc.)
- Tidshjälpmedel (t.ex. timstock, äggklocka, timglas)
- Bildstöd (t.ex. AKK)
- Hörselkåpor/hörlurar med musik
Flexibel fysisk miljö
- Ljud- och ljusmiljö
- Tillgång till separata, lugna miljöer för arbete enskilt eller i grupp
- Begränsade synintryck
- Piggdynor, luftkuddar, stressbollar
- Ergonomiska möbler (höj- och sänkbara bord, sittbollar)
Struktur och variation
- Struktur och förutsägbarhet genom tydlig inledning och avslutning vid varje lektion där läraren inledningsvis klargör syfte, mål och tidsram. Gemensamma rutiner är viktigt, särskilt vid övergångar mellan olika lektioner och aktiviteter samt vid personalbyten
- Ge eleverna tillgång till en variation av material och arbetssätt
- Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
- Varierande arbetssätt och metoder (t.ex. flippat klassrum, diskussioner, filmer, podcasts)
- Nyanlända elever får använda sitt modersmål som en resurs i sitt lärande. Flexibla lösningar och anpassningar för nyanlända elever kan göras genom ett ökat samarbete mellan lärare i svenska som andraspråk, modersmålslärare och speciallärare.
Flexibel resursanvändning
Det handlar om rörlighet både i hur tiden, skolans kompetenser, material, undervisningsmetoder och miljöer används. Det innebär att förändringar kan göras från dag till dag eller vecka till vecka utifrån elevernas behov. Kommunikationen mellan rektor, arbetslagen och elevhälsan kan möjliggöra exempelvis kortvariga och intensiva insatser för enskilda elever eller grupper.
