Bedöm och besluta om fortsatt handläggning
Om elevhälsan får kännedom om att en elev visar tecken på behov av förebyggande insatser görs en preliminär kartläggning, analys och bedömning av vad behovet handlar om och vad som ligger bakom. Elevhälsan kan prata med eleven själv, informellt eller mer formellt, vårdnadshavare och lärare för att bilda sig en uppfattning. Elevhälsan kan också rådgöra inom det egna teamet. Se exempel på mötesstruktur.
Förtroendefull relation
Att bygga en förtroendefull relation till eleven den viktigaste utgångspunkten för att kunna hjälpa eleven. Eleven ska känna att hen blir tagen på allvar, lyssnad på och delaktig i det fortsatta stödet och involveringen av aktuella personer familj, skolpersonal med flera. Läs mer om bemötande och samtalsteknik.
Adressera bakomliggande faktorer
Tillförsäkra att eleven har fått rätt hjälp och stöd för behov inom eventuella andra områden. Till exempel om eleven har:
Hjälp eleven att komma över osäkerhet och rädslor
För många elever kan problemen med låg självkänsla eller lågt självförtroende konkretiseras till någon viss situation. Osäkerheten kan göra att eleven undviker situationen, vilken kan få till följd att eleven går miste om olika saker som hen egentligen skulle vilja och må bra av att delta i. Undvikande kan därför öka risken för nedstämdhet.
Att fråga eleven vad hen skulle göra eller hur hen skulle om hen hade stark självkänsla och starkt självförtroende är ett sätt att ringa in något som konkret skulle kunna förbättra elevens känsla för sig själv och vad hen klarar av.
Tillsammans med eleven sätter man upp delmål och små saker som eleven kan göra för att utmana sin osäkerhet. Genom att upprepat göra övningar och lyckas lär man sig på ett känslomässigt och praktiskt plan att det gick att bemästra den obehagliga situationen.
När man formulerar övningarna är det viktigt att inte gå för hårt fram, då kan det låsa sig för eleven istället. Det är bättre att eleven själv får vara med och komma på hur övningen ska utformas, det ger en känsla av kontroll och delaktighet som kan göra eleven mer trygg med att utsätta sig för det som känns läskigt.
Vid samarbete med föräldrar kan elevhälsan coacha dem att ha positiva förväntningar och ge eleven tillfälle att öva sina färdigheter, till exempel genom att vänta lite med att ingripa även om det uppstår en situation som föräldern uppfattar som obekväm för barnet.
(Positiv) återkoppling på hur eleven klarade en övning eller annan prestation är ofta mer hjälpsam om fokus ligger på elevens arbetsinsats (processen) mer än resultatet. Man kan till exempel låta eleven beskriva hur man gjorde för att arbeta mot de uppsatta målet, vilka styrkor hen har och hur hen använde för att komma ett steg närmare till sitt mål. Det kan stärka elevens tro på att hen på egen hand kom över en svårighet.
Filmtips! Rädsla, oro och självkänsla hos barn (UR, 2015)
Lotsa och hänvisa
Om det stöd som skolan kan ge inte ger tillräckligt effekt, eller elevens problem är för komplicerade för att skolan ska kunna lösa dem på egen han, bör eleven lotsas eller hänvisas till annan verksamhet.
Elevhälsan ska alltid följa upp ärenden när andra myndigheter, specialister och verksamheter kopplas in.
Elevhälsan kan öka elevens motivation att söka och ta emot hjälp från en annan verksamhet genom att hjälpa genom att:
- Så konkret som möjligt beskriva vad som kommer att hända under en bedömning inom sjukvården.
- Förklara att det är vanligt och normalt att känna oro och ångest och ge exempel på att andra barn och familjer har fått hjälp.
- Underlätta för barnet eller den unge att ställa frågor om behandlingen och berätta vad som skrämmer dem med att söka hjälp.
- Stötta föräldrarna i att stå fast vid sitt beslut att söka hjälp.
Källa: Blyga och ängsliga barn (Socialstyrelsen, 2010)
Även elever som får hjälp av annan verksamhet har rätt till stöd i skolan.
