Förtroendefull relation
Att bygga en förtroendefull relation till eleven den viktigaste utgångspunkten för att kunna hjälpa eleven. Eleven ska känna att hen blir tagen på allvar, lyssnad på och delaktig i det fortsatta stödet och involveringen av aktuella personer familj, skolpersonal med flera. Läs mer om bemötande och samtalsteknik.
Bra att komma ihåg i samtal med eleven:
- Lyssna till elevens eget perspektiv på svårigheter och önskemål
- Försök tillmötesgå elevens förslag på lösningar, till exempel var hen vill sitta i klassrummet för att få arbetsro
- Ta reda på vad eleven vill ha hjälp att förmedla till personal och klasskamrater
Kartläggning, utredning, bedömning
Kartläggning, utredning och bedömning görs enligt skolans rutin. Att prata med eleven är ofta ett bra första steg. Läraren kan också prata med elevens mentor och elevens andra lärare för att höra hur eleven fungerar i andra situationer. Om de anpassningar som läraren själv kan initiera i klassrummet inte ger resultat går man vanligen vidare med en kartläggning. Här kan olika perspektiv väga samman: elevens, vårdnadshavare, lärares och elevhälsans olika kompetenser. I elevens journal kan elevhälsan se om det funnits tecken på koncentrationssvårigheter tidigare under elevens skolgång.
Om det finns skäl att tro att elevens koncentrationssvårigheter kan hänga samman med problem i hemmet bör man tala med eleven enskilt innan kontakt med vårdnadshavare.
Exempel på frågor som kan ingå i en initial kartläggning.
- Hur länge har det funnits svårigheter med koncentration och uppmärksamhet?
- Har det hänt något i elevens liv som kan påverka koncentration och uppmärksamhet i skolan (kris, kränkningar, hemsituation e t c)?
- I vilka situationer tappar eleven koncentrationen?
- Hur ofta påverkar koncentrationssvårigheter elevens vardag i skolan, hemma och på fritiden? I vilken utsträckning?
- Vad gör situationen svårare?
- Vad gör situationen lättare?
En medicinsk bedömning kan vara motiverad för att utesluta eventuella medicinska skäl till koncentrations- och uppmärksamhetssvårigheter.
Återkommande koncentrationssvårigheter kan vara tecken på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd, Aspergers eller Tourettes syndrom. Koncentrationssvårigheter kan också vara kopplade till läs- och skrivsvårigheter eller andra inlärningssvårigheter. Elevhälsoteamet bedömer om det finns anledning att göra en utredning eller hänvisa eller remittera eleven vidare.
Adressera yttre faktorer
Elever som är eller har varit utsatta för kränkningar i skolan kan vara särskilt känsliga för nya påfrestningar. Det gäller också elever som upplevt eller upplever konflikter och problem i familjen, eller elever som gått igenom en kris, till exempel förlust av en närstående. Elever som flytt från krig och andra svåra förhållanden kan bära med sig upplevelser och trauman som påverkar dem i vardagen.
Pedagogiska anpassningar
Lärmiljön kan behöva anpassas efter elevens behov och förutsättningar. När anpassningar görs ska dessa följas upp och utvärderas för att se om de är till hjälp för eleven. Förändringar i klassrumsmiljön eller lärarens arbetssätt som görs för en särskild elev kan ofta förbättra lärmiljön för alla elever i klassrummet. Det kan till exempel handla om att:
- Skapa förutsägbarhet (t ex genom tydliga rutiner och att förbereda eleverna på vad som kommer hända)
- Tydliggöra scheman och arbetsplaner (t ex med bilder för att åskådliggöra och förtydliga)
- Inled lektionen med en fokusövning (t ex ett antal ord visas en kort stund, sedan plockas ett bort. Eleven gissar vilket)
- Tydliggöra instruktioner för hur man tar sig av en arbetsuppgift (t ex genom delmoment, eller genom att be eleverna gruppvis upprepa instruktionen)
- Checka av att alla elever följer med i undervisningen (t ex under mikropauser på lektionen)
- Ge tydlig återkoppling till eleven
- Hjälp eleven välja (t ex genom att begränsa antalet alternativ)
- Erbjuda eleven individuellt stöd i klassrummet, till exempel av en elevassistent
- Förbereda pauser (t ex genom att i förväg komma överens med eleven om vad som är en lämplig paus)
- Förbättra elevens läsförståelse (t ex genom att läsa tillsammans och förutsäga, förtydliga, ställa frågor och sammanfatta texter)
- Pröva lärande genom samarbete (kooperativt lärande) (t ex genom metoden EPA – en, par, alla: eleven reflekterar först enskild, jämför i par med annan elev, och diskuterar sedan i grupp/klassen)
Tips på metoder för att utveckla undervisningen
- Learning studies. Metod för att utvärdera och förbättra lektionsinnehåll, kan till exempel användas i ett lärarlag.
- Lesson studies. En form för kollegialt lärande som inbegriper klassrumsobservation.
Läs mer hos Skolverket.
Levla – stödmaterial för att förändra en elevs skolsituation. I stödmaterialet Leva har Umeå kommun samlat förslag på hur man kan arbeta med att förändra skolsituationen när en elev visar tecken på skolsvårigheter.
Skolnärvaro
Koncentrationssvårigheter kan ibland inverka på elevens skolnärvaro, till exempel om eleven undviker vissa lektioner eller har svårt att komma hemifrån på morgonen. Utifrån samtal med elev och vårdnadshavare om vad eventuell frånvaro beror på kan exempel på insatser till exempel bestå i samarbete med föräldrar för att hitta strategier för att stötta eleven i sin morgonrutin. Läs mer om skolnärvaro.
Lotsa och remittera
Om det stöd som skolan ger inte ger tillräcklig effekt bör eleven remitteras till för vidare utredning eller andra insatser i annan verksamhet.
Eleven ska också lotsas eller remitteras till annan verksamhet om behovet är akut eller allvarligt, eller då det är tydligt att elevens svårigheter kräver annan kompetens än vad skolan kan erbjuda.
Elevhälsan ska alltid följa upp ärenden när andra myndigheter, specialister och verksamheter kopplas in.
Oberoende av det stöd eleven ges av annan verksamhet är skolan skyldig att stödja eleven i skolsituationen.
