Från och med höstterminen 2018 gäller skolplikten även förskoleklass. Barn i Sverige måste gå i skolan till och med årskurs nio. Läs om skolplikt hos Skolverket. Skolan är förhoppningsvis också ett ställe som eleverna vill gå till, för att stimuleras och vara med kompisar. Skolan kan också vara en plats där man får bekräftelse och känna sig sedd. För barn och unga som har det jobbigt i andra delar av vardagen kan skolan innebära en paus från oro och att få fokusera på sig själv och den uppgift man har framför sig. Skolan kan också betyda vägen mot ett yrkesmål, eller mot ökad självständighet och vuxenliv.

För andra kan skolan ha svårt att konkurrera med annat, för tonåringar kan det till exempel att ta sovmorgon från första lektionen eller skolka för att vara med kompisar. Barn som behöver ta eller känner sig tvingade till för mycket ansvar hemma kan vara frånvarande för att ta hand om ett syskon eller en förälder, till exempel om föräldern har problem med missbruk eller psykisk ohälsa.

För en del är skolgången en plåga. Det kan handla om att eleven känner sig dum eller värdelös för att hen inte hänger med i skolarbetet, till exempel på grund av en oupptäckt funktionsnedsättning eller på grund av otillräckligt stöd. Andra exempel på orsaker är att eleven inte har några vänner i skolan eller att hen utsätts för kränkningar. Särbegåvade elever kan vantrivas i skolan för att de känner sig missförstådda av läraren, inte blir stimulerade utifrån sina förutsättningar eller har svårt att hitta kompisar bland sina jämnåriga.

Skolfrånvaro kan också hänga ihop med kroppslig eller psykisk ohälsa, till exempel depression eller ångest.

Källor/lästips: