Använd närvarorutinen
Rutinerna för närvarokontroll kan variera mellan skolor men det brukar börja med att elevens lärare/mentor kontaktar elevens vårdnadshavare och har ett samtal med eleven för att uppmärksamma situationen.
- Vad kan skolan göra för att eleven ska vara i skolan?
- Vad kan eleven själv göra?
- Vad kan elevens vårdnadshavare eller andra närstående göra?
Om de första insatserna inte räcker kan skolans rektor kalla till ett möte med skolans elevhälsoteam för att ta beslut om vad som ska göras, till exempel om man behöver göra en grundligare kartläggning och utredning av elevens situation och mående. Det är viktigt att skolan gör en grundlig kartläggning av både pedagogiska och psykosociala orsaker till frånvaron, innan rektor tar beslut om vilka insatser skolan behöver göra.
Förtroendefull relation
Att bygga en förtroendefull relation till eleven den viktigaste utgångspunkten för att kunna hjälpa eleven. Eleven ska känna att hen blir tagen på allvar, lyssnad på och delaktig i det fortsatta stödet och involveringen av aktuella personer familj, skolpersonal med flera. Läs mer om bemötande och samtalsteknik.
Adressera bakomliggande faktorer
Det kan handla både om att förändra omständigheter i elevens liv, till exempel om hen utsätts för kränkningar, eller att hjälpa eleven att hitta strategier för hur hen kan tänka och agera i olika situationer. Läs om vad skolan kan göra vid olika problem i relevant avsnitt av metodstödet, till exempel.
Praktiska råd
Inkludera eleven i processen. Sätta tillsammans med eleven upp delmål för elevens närvaro ska öka. Läs mer om bemötande och delaktighet.
Engagera viktiga vuxna och elevens lärare. Utifrån elevens ålder och mognad ska hen ges ökad inflytande över vad som förmedlas till andra och hur. Samarbetet med elevens vårdnadshavare kan vara ett stöd i motivationsarbetet och innebära praktisk hjälp i att få eleven att komma iväg på morgonen. Man kan ordna det så att någon i personalen får i uppgift att personligen ta emot eleven i skolan på morgonen.
Elevhälsan kan prata med personal på skolan om det är några särskilda hänsyn de bör ta till eleven. Samtal med elevens pedagoger kan också ge fler konkreta uppslag för hur man kan pröva att stödja eleven. Under en kortade period kan det också innebära att minska kraven på eleven, till exempel genom att erbjuda sovmorgon och flextid, och att minska håltimmar.
En åtgärdsplan eller samordnad individuell plan (SIP) kan vara ett stöd för att samordna aktiviteter från olika professioner och/eller verksamheter så att de blir tydligt vad var och en ska göra.
Samtalsstöd
Skolan kan erbjuda eleven stödjande samtal. Vårdnadshavarna ska generellt hållas informerade, men eleven ska utifrån ålder och mognad får vara med och bestämma vad som förmedlas och hur.
Lotsa och hänvisa
Bedöm om det finns skäl att hänvisa eller remittera eleven vidare. Om det stöd som skolan kan ge inte ger tillräckligt effekt, eller elevens problem är för komplicerade för att skolan ska kunna lösa dem på egen hand, bör eleven lotsas eller hänvisas till annan verksamhet. Att tänka på vid remittering.
Elevhälsan ska alltid följa upp ärenden när andra myndigheter, specialister och verksamheter kopplas in.
Elevhälsan kan öka elevens motivation att söka och ta emot hjälp från en annan verksamhet genom att hjälpa genom att:
- Så konkret som möjligt beskriva vad som kommer att hända under en bedömning inom sjukvården.
- Förklara att det är vanligt och normalt att känna oro och ångest och ge exempel på att andra barn och familjer har fått hjälp.
- Underlätta för barnet eller den unge att ställa frågor om behandlingen och berätta vad som skrämmer dem med att söka hjälp.
- Stötta föräldrarna i att stå fast vid sitt beslut att söka hjälp.
Källa: Blyga och ängsliga barn (Socialstyrelsen, 2010)
Även elever som får hjälp av annan verksamhet har rätt till stöd i skolan.
