Om du är osäker på hur du ska agera vid tecken på nedstämdhet eller depression bör du konsultera någon annan inom elevhälsan eller en kunnig person i en annan annan verksamhet, till exempel med inriktning på psykisk o-/hälsa.
Oberoende om eleven har hjälp från en annan verksamhet har skolan och elevhälsan ansvar för att ge eleven möjlighet att ta del av undervisningen.
Förtroendefull relation
Att bygga en förtroendefull relation till eleven den viktigaste utgångspunkten för att kunna hjälpa eleven. Eleven ska känna att hen blir tagen på allvar, lyssnad på och delaktig i det fortsatta stödet. Läs mer om bemötande och samtalsteknik.
Engagera viktiga andra
Utifrån elevens ålder och mognad ska hen få inflytande över vilka, på vilket sätt och i vilken utsträckning andra involveras. Vårdnadshavare och andra för eleven betydelsefulla vuxna bör vanligtvis få information och göras delaktiga. Vid misstanke om att elevens mående hänger samman med situationen inom familjen kan det vara bra att först samråda med elevhälsoteamet eller rektor om hur kontakt med vårdnadshavare ska hanteras för att inte riskera negativa konsekvenser för eleven.
Vid oro för att ett barn far illa finns en lagstadgad skyldighet för personal att anmäla oron till socialtjänsten (14 kap. 1 § socialtjänstlagen).
Lotsa och/eller remittera
Att en elev får svårt att klara det som hen normalt brukar är en generellt tecken på att eleven kan behöva stöd och hjälp. Vid misstanke om ihållande nedstämdhet eller depression kan elevhälsan lotsa eller remittera till hälso- och sjukvården för bedömning och behandling. Samtalstekniker som Motiverande samtal kan användas för att stödja eleven att vilja och våga söka och ta emot hjälp av en annan verksamhet (till exempel av så kallad Första linje, BUP eller socialtjänst).
Elevhälsan ska alltid följa upp ärenden när andra myndigheter, specialister och verksamheter kopplas in.
Anpassningar, särskilt stöd
En elev som är nedstämd eller deprimerad kan under en period behöva anpassningar i undervisningen, till exempel genom sänkta krav i skolan, färre prov eller hemundervisning. Om samtidigt stöd ges av annan verksamhet bör insatserna koordineras (till exempel med stöd av samordnad individuell plan, SIP).
Läs mer om samverkan med pedagoger.
Om eleven mår dåligt på grund av skolmiljön, till exempel kränkningar och trakasserier, är skolan skyldig att se till att kränkningarna upphör.
Stödjande samtal
Elevhälsan kan under en kortade period erbjuda stödjande samtal. Strukturerat samtalsstöd för att hjälpa till att sortera i känslor, bekräfta och hjälpa barnet att undersöka egna känslor och reaktioner, att stödja och stärka barnet eller den unga. Exempel på en metod är psykopedagogiska samtal.
Samtalen kan inkludera tips om hur eleven kan hantera egna och andras krav och förväntningar, om vikten av vila och återhämtning och aktiviteter som ger energi.
Region Skåne har tagit fram en lista på egenvårdsråd till unga som upplever nedstämdhet.
Om elevens mående inte förbättras (t ex inom 4-8 veckor) trots skolans insatser, bör elevhälsan stödja elev och vårdnadshavare att söka mer stöd från verksamheter med inriktning på psykisk o-/hälsa.
Fördjupningsmaterial
Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri (SFBUP) har ett fördjupnings- och stödmaterial kring nedstämdhet och depression (s k Deplyftet) på sin webbplats . Läs mer här.