Hälsobesök och screening

Elevhälsans medicinska insats erbjuder hälsobesök till alla elever. I hälsobesöken ingår ett hälsosamtal och vissa undersökningar, som varierar utifrån elevens ålder. Syftet med hälsobesöken är att stärka elevernas hälsa och att tidigt upptäcka elever som behöver anpassningar och särskilt stöd för att nå utbildningens mål.

Elever i grundskola, grundsärskola och specialskola ska erbjudas minst tre hälsobesök jämnt fördelade under utbildningen. Elever på gymnasiet ska erbjudas minst ett. Elever som går i sameskola år 1–6 ska under den tiden erbjudas minst två hälsobesök. Hälsobesök kan ske med eller utan vårdnadshavare närvarande.

Hälsosamtal

Vid hälsobesöket pratat skolsköterskan och eleven om elevens hälsa och skolsituation. Samtalet ska utgå från elevens behov och förutsättningar.

• Hur ser eleven själv på sin hälsa och skolsituation?
• Vad påverkar eleven positivt och vad är negativt?
• Finns det något som kan vara ett hinder i skolarbetet?
• Vilka anpassningar kan skolan göra för att underlätta för eleven?

Hälsoformulär

Inför hälsobesöket kan eleven och elevens vårdnadshavare svara på frågor om elevens hälsa och skolsituation i ett hälsoformulär som elevhälsan delar ut. Svaren kan användas som förberedelse och underlag för ett strukturerat hälsosamtal som utgår från det som är viktigt för eleven. Äldre elever kan själva svara på frågorna i formuläret, yngre kan göra det tillsammans med vårdnadshavare.

Svaren kan också användas som underlag för elevhälsoteamets arbete. Om informationen avidentifieras och sammanställs på gruppnivå kan den säga något om hur eleverna har det på skolan och vilka områden elevhälsan behöver prioritera i det främjande och förebyggande hälsoarbetet.

 

Hälsobesök för elever i förskoleklass

En bra tidpunkt för det första hälsobesöket kan vara i slutet av höstterminen då pedagogerna i skolan hunnit bilda sig en uppfattning om eleven. Det är bra om elevens vårdnadshavare kan vara med vid besöket.

Inför hälsobesöket kan eleven och elevens vårdnadshavare fylla i ett hälsoformulär med frågor om elevens hälsa och skolsituation. Svaren kan användas som underlag för hälsosamtalet, tillsammans med en genomgång av elevens barnhälsovårdsjournal och information från pedagoger som arbetar med eleven.

Hälsosamtal

Prata med eleven och elevens vårdnadshavare om

• hur eleven mår och utvecklas
• hur skolsituationen är och hur inlärningen fungerar
• hur eleven trivs i skolan och med kamrater
• hur elevens mat- och sömnvanor ser ut och om eleven är fysiskt aktiv.

Fråga också

• om det finns svårigheter hemma som skolan behöver känna till
• om det är något som oroar eleven.

Undersökning

I hälsobesöket i förskoleklass ingår undersökning av

• längd och vikt
• hörsel och syn
• vaccinationsstatus

Gör en sammanfattande bedömning av elevens hälsa och utveckling. Var uppmärksam på information som tyder på att en elev kan behöva anpassningar och stöd i skolan.

 

Hälsobesök för elever i årskurs två

Inför hälsobesöket kan eleven och elevens vårdnadshavare fylla i ett hälsoformulär med frågor om elevens hälsa och skolsituation. Svaren kan användas som underlag för hälsosamtalet, tillsammans med information från pedagoger som arbetar med eleven.

Hälsosamtal

Prata med eleven och elevens vårdnadshavare om

• hur eleven mår och utvecklas
• hur skolsituationen är och hur inlärningen fungerar
• hur eleven trivs i skolan och med kamrater
• hur elevens mat- och sömnvanor ser ut och om eleven är fysiskt aktiv.

Fråga också

• om det finns svårigheter hemma som skolan behöver känna till
• om det är något som oroar eleven.

Undersökning

I hälsobesöket i årskurs två ingår undersökning av

• längd och vikt.

Gör en sammanfattande bedömning av elevens hälsa och utveckling. Var uppmärksam på information som tyder på att en elev kan behöva anpassningar och stöd i skolan.

 

Hälsobesök för elever i årskurs fyra

Inför hälsobesöket kan eleven och elevens vårdnadshavare fylla i ett hälsoformulär med frågor om elevens hälsa och skolsituation. Svaren kan användas som underlag för hälsosamtalet, tillsammans med information från pedagoger som arbetar med eleven.

Hälsosamtal

Prata med eleven och elevens vårdnadshavare om

• hur eleven mår och utvecklas
• hur skolsituationen är och hur inlärningen fungerar
• hur eleven trivs i skolan och med kamrater
• hur elevens mat- och sömnvanor ser ut och om eleven är fysiskt aktiv.

Fråga också

• om det finns svårigheter hemma som skolan behöver känna till
• om det är något som oroar eleven.

Undersökning

I hälsobesöket i årskurs fyra ingår undersökning av

• längd och vikt
• rygg

Gör en sammanfattande bedömning av elevens hälsa och utveckling. Var uppmärksam på information som tyder på att en elev kan behöva anpassningar och stöd i skolan.

 

Hälsobesök för elever i årskurs sju eller åtta

Inför hälsobesöket kan eleven (och elevens vårdnadshavare) fylla i ett hälsoformulär med frågor om elevens hälsa och skolsituation. Svaren kan användas som underlag för hälsosamtalet, tillsammans med information från pedagoger som arbetar med eleven.

Vid hälsobesök i årskurs 7 eller 8 är det särskilt viktigt att vara uppmärksam på riskfyllda levnadsvanor.

Hälsosamtal

Prata med eleven om

• hur eleven mår och utvecklas
• hur skolsituationen är och hur inlärningen fungerar
• hur eleven trivs i skolan och med kamrater
• hur elevens mat- och sömnvanor ser ut och om eleven är fysiskt aktiv
• val av utbildning och yrke ur ett hälsoperspektiv.

Fråga också

• om det finns svårigheter hemma som skolan behöver känna till
• om det är något som oroar eleven.

Ta även upp frågor om

• tobak, alkohol och narkotika
• sexualitet, preventivmedel och skydd mot sexuellt överförbara infektioner.

Undersökning

I hälsobesöket i årskurs sju eller åtta ingår undersökning av

• längd och vikt
• rygg
• färgsinne om det finns anledning att göra det.

Gör en sammanfattande bedömning av elevens hälsa och utveckling. Var uppmärksam på information som tyder på att en elev kan behöva anpassningar och stöd i skolan.

 

Hälsobesök för elever på gymnasiet

Inför hälsobesöket kan eleven fylla i ett hälsoformulär med frågor om elevens hälsa och skolsituation. Svaren kan användas som underlag för hälsosamtalet, tillsammans med information från pedagoger som arbetar med eleven.

Hälsosamtal

Prata med eleven om

• hur eleven mår och utvecklas
• hur skolsituationen är och hur inlärningen fungerar
• hur eleven trivs i skolan och med kamrater
• hur elevens mat- och sömnvanor ser ut och om eleven är fysiskt aktiv
• val av utbildning och yrke ur ett hälsoperspektiv.

Fråga också

• om det finns svårigheter hemma som skolan behöver känna till
• om det är något som oroar eleven.

Ta även upp frågor om

• tobak, alkohol och narkotika
• sexualitet, preventivmedel och skydd mot sexuellt överförbara infektioner.

Undersökning

I hälsobesöket på gymnasiet ingår undersökning av

• längd och vikt
• vaccinationsstatus

Elever som går vissa gymnasieprogram kan erbjudas särskilda bedömningar och undersökningar.

Gör en sammanfattande bedömning av elevens hälsa och utveckling. Var uppmärksam på information som tyder på att en elev kan behöva anpassningar och stöd i skolan.

 

Efter hälsobesöket

Om hälsobesöket visat på något som är avvikande eller oklart i elevens hälsostatus kan skolsköterskan behöva diskutera det med skolläkaren. Ta också kontakt med elevens vårdnadshavare.

Om eleven har hälsoproblem som beror på skolsituationen eller påverkar eleven i skolan kan eleven erbjudas besök hos skolläkaren.

En elev som har andra hälsoproblem kan hänvisas eller remitteras till hälso- och sjukvården efter kontakt med vårdnadshavare.

Erbjud om möjligt nya tider för elever som inte kommit till inplanerade besök och informera vårdnadshavare. Dokumentera uteblivna besök i elevens journal.

 

Längd och vikt

Elevhälsans medicinska insats genomför metodiska undersökningar av elevernas längd och vikt. Screeningen görs vid varje hälsobesök i skolan och ger ett viktigt underlag för bedömningar av tillväxt och hälsa. Syftet med undersökningarna är också att följa tillväxten hos enskilda elever och upptäcka avvikelser som behöver utredas.

 

Tillväxt styrs av både ärftliga faktorer och yttre påverkan som kost och livsstil, fysisk och psykisk stress, sjukdomar och syndrom. Om en elev inte växer och utvecklas som förväntat kan det därför vara en viktig signal om att något i elevens situation och hälsotillstånd behöver uppmärksammas och ibland utredas.

 

När tillväxten bedöms ställs elevens längd och vikt alltid i relation till varandra och till tidigare mätvärden. Längd och vikt hos elevens biologiska föräldrar kan också tas med i bedömningen.

 

Metod

Följ samma rutin vid varje längdmätning:

• Kontrollera att mätstickan som används är hel och sitter rätt på väggen.
• Se till att eleven står med hälarna mot väggen och fötterna samlade.
  Kontrollera att hälarna inte lyfter från underlaget.
• Be eleven ta bort håruppsättningar och huvudbonader som kan vara i vägen.
• Eleven ska titta rakt fram. Hjälp till genom att hålla eleven under käken och bakhuvudet med ett lätt tryck uppåt.
• Sätt mätstickan mot elevens huvud med ett lätt tryck.
• Rullstolsburna elever kan mätas med andra metoder, till exempel armspannsmått.

 

Följ samma rutin vid varje vägning:

• Använd en medicinskt godkänd våg som står plant.
• Väg eleven i underkläder eller andra lätta plagg om eleven accepterar det.
  Att dra av vikt för jeans och tjocka tröjor ger inte lika tillförlitligt resultat.
• Rullstolsburna elever kan vägas med en våg som har ramp.

 

Resultat och bedömning

Notera resultaten för längd och vikt i elevens journal. Var uppmärksam på förändringar som avviker från elevens förväntade tillväxtkurva.

 

Om en elev ökar snabbt i längd eller vikt kan det vara tecken på fysisk eller psykisk ohälsa, eller en signal om att eleven är utsatt för psykosociala risker, i eller utanför skolan. Detsamma gäller om en elev växer mycket långsamt eller har en viktkurva som stannar av eller börjar gå neråt.

 

Gör en samlad bedömning av elevens tillväxtdata, allmänna hälsotillstånd och annat som kan ha betydelse för avvikelsen. Ta ställning till om eleven ska följas upp enligt elevhälsans basprogram, erbjudas extra undersökningar eller tid hos skolläkare. Remittera till hälso- och sjukvården i samråd med elevens vårdnadshavare utifrån elevens ålder och mognad.

 

Hörsel

Elevhälsans medicinska insats genomför metodiska hörselundersökningar riktade till alla elever. Screeningen görs i samband med elevernas hälsobesök i förskoleklass för att upptäcka hörselnedsättningar som påverkar förmågan att uppfatta tal. Hörselundersökningar kan även göras vid behov. Nyanlända erbjuds hörselundersökning oavsett ålder.

En hörselnedsättning kan innebära att uppfatta ljud svagt, förvrängt eller inte alls. Hörsnedsättningar påverkas ofta av störande ljud i omgivningen och kan göra det svårare att uppfatta tal.

Skolmiljön ställer höga krav på elevernas hörsel och därför är det viktigt att tidigt uppmärksamma hörselnedsättningar. Elever med hörselnedsättningar kan få svårt för att koncentrera sig i klassrummet.

En elev som visar tecken på hörselnedsättning kan erbjudas hörselundersökning utöver den allmänna screeningen som elevhälsans medicinska insats gör.

 

Följ samma rutin vid varje hörselundersökning:

• Gör undersökningen med en audiometer i ett tyst rum, med stängda dörrar och fönster.
• Förklara för eleven hur undersökningen går till.
• Se till att eleven sitter med ryggen mot den som gör undersökningen.
• Placera hörkåporna mitt över elevens öron. Bygeln ska ligga direkt mot huvudet utan något emellan.
• Testa elevens hörsel på ljudstyrkan 20 dB vid frekvenserna 500, 1 000, 2 000 och
  4 000 Hz. Följ instruktionerna för audiometern.
• Justera ljudstyrkan om en elev inte uppfattar den första signalen på 20 dB. Fortsätt tills eleven uppfattat en signal med samma ljudstyrka två gånger.

 

Resultat och bedömning

En elev som behöver ljudstyrka 25 dB eller högre för att uppfatta signaler på minst två av frekvenserna 500, 1000, 2000 Hz ska remitteras vidare till öronmottagning. Detsamma gäller om en elev behöver ljudstyrka 30 dB eller högre för att uppfatta signaler på någon av frekvenserna 500, 1000, 2000 Hz.

Elevens hörsel kan vara tillfälligt påverkad av en inflammation eller för att det finns mycket vax i hörselgången. Resultatet av hörselundersökningen kan också påverkas av att eleven är trött eller okoncentrerad.

Ta ställning till om eleven ska erbjudas extra hörselundersökning eller tid hos skolläkare. Remittera till hälso- och sjukvården i samråd med elevens vårdnadshavare utifrån elevens ålder och mognad.

 

Rygg

Elevhälsans medicinska insats genomför metodiska ryggundersökningar riktade till alla elever. Screeningen görs i samband med elevernas hälsobesök i årskurs 4 och i årskurs 7 eller 8. Syftet är att tidigt upptäcka elever med skolios som kan behöva följas upp och ibland behandlas.

Skolios är en snedhet i ryggen som beror på att ryggraden är krökt i sidled. Det är vanligt och brukar inte kräva behandling, men elever med snedheter i ryggen ska erbjudas återkommande undersökningar så länge de växer.

 

Följ samma rutin vid varje undersökning:

• Förklara för eleven hur undersökningen går till.
• Eleven ska vara utan kläder på överkroppen, eller med behå eller topp.
• Se till att eleven placerar fötterna mot en tänkt eller markerad linje i golvet, så att stortårna är parallella med 5–10 centimeter emellan. Det blir enklare med en markering i form av ”självhäftande fötter” på golvet.
• Stå bakom eleven som börjar med att stå rak. Bedöm asymmetrin i axlar, skulderblad, vinkeln mellan arm och midja, midjelinje och höft.
• Be eleven böja sig framåt så att ryggraden mellan skulderbladen blir högsta punkt. Benen ska vara sträckta. Uppmana eleven att slappna av och låta armarna hänga ner. Händerna kan vara knäppta om det underlättar för eleven.
• Se till att elevens huvud är i mittlinjen. Bedöm om det finns någon asymmetri i ryggen eller om ryggraden verkar sned eller krökt. Om ingenting ser avvikande ut kan undersökningen avslutas här.
• Syns en avvikelse ska den mätas med en skoliometer. Placera skoliometern där avvikelsen i ryggraden är som störst. Notera värdet.

 

Resultat och bedömning

Ta ställning till om eleven ska följas upp enligt basprogram, erbjudas extra undersökningar eller tid hos skolläkare. Remittera till hälso- och sjukvården i samråd med elevens vårdnadshavare utifrån elevens ålder och mognad.

Om mätning med skoliometer visar på en avvikelse som är 7 grader eller större är det lämpligt att remittera eleven vidare för utredning inom hälso- och sjukvården. Remissen ska innehålla information om elevens pubertetsutveckling, tillväxt och eventuell ärftlighet. Bifoga elevens tillväxtkurva.

 

Syn

Elevhälsans medicinska insats genomför metodiska synundersökningar riktade till alla elever. Screeningen görs i samband med elevernas hälsobesök i förskoleklass. Syftet är att tidigt upptäcka elever med låg synskärpa, amblyopi. Utöver det kan skolsköterskan kontrollera synen vid behov, till exempel vid läs- och skrivutredningar och på nyanlända elever.

Amblyopi är en synnedsättning som kan bero på skelning, närsynthet, översynthet eller astigmatism. Om amblyopi inte behandlas före tio års ålder kan synnedsättningen bli bestående.

Följ samma rutin vid varje undersökning:

• Se till att allmänbelysningen i rummet är god.
• Kontrollera att eleven förstår hur undersökningen går till.
• Börja med höger öga. Sätt en lapp för det vänstra ögat och se till att det är ordentligt täckt. Det är inte godkänt att hålla för med handen istället för att använda ögonlapp.
• Se till att eleven håller huvudet rakt och inte böjer sig framåt eller kisar.
• Yngre elever kan få börja med några stora bokstäver för att känna sig säkrare.
  Gå sedan över till den rad som gäller för elevens ålder.

Använd HVOT eller LH-tavla för elever som inte kan bokstäverna.

• Elever som brukar ha glasögon eller kontaktlinser ska ha dem på vid undersökningen. Elever som bara använder glasögon eller kontaktlinser ibland ska göra undersökningen både med och utan dem på.
• När synskärpan på höger öga undersökts ska synskärpan på vänster öga undersökas på samma sätt.
• Anteckna synskärpan för vardera öga i journalen. Notera om glasögon eller linser använts.

 

Resultat och bedömning

Ta ställning till om eleven ska följas upp enligt basprogram, erbjudas extra undersökningar eller tid hos skolläkare. Remittera till hälso- och sjukvården i samråd med elevens vårdnadshavare utifrån elevens ålder och mognad.

 

Källor:

Socialstyrelsen och Skolverket. Vägledning för elevhälsan (2014).

www.elevhalsan.se/nils_lundin/vilka-syntavlor-ska-anvandas-och-nar_2941.htm [hämtad i april 2016]

http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Barns-tillvaxt-0-6-ar/Tillvaxtkurvor-och-BMI-pa-BVC/ [hämtad i april 2016]

 

Lokala handböcker:

Skolhälsan, Center för Skolutveckling, Göteborgs Stad. Metodhandbok för elevhälsans medicinska insats.

Hällefors kommun. Rutiner för skolhälsovården (2015).

Orust kommun. Metodhandbok Skolhälsovården.

Region Örebro län. Metodhandbok för elevhälsan (2015).

www.kristianstad.se/sv/Skolportaler/elevhalsan/arbete/Skolskoterskans-arbete/Halsobesok/Forskoleklass/Tillvaxt/ [hämtad i april 2016]

www.kristianstad.se/sv/Skolportaler/elevhalsan/arbete/Skollakarens-arbete/Uppfoljning-av-halsobesok/ [hämtad i april 2016]

Litteratur:

Lindgren, Carl och Josef Milerad, Evidensbaserad elevhälsa (2014) Studentlitteratur