Personlighetsdrag och tidigare erfarenhet av stress

Olika personer är olika känsliga för stress och olika personer blir stressade av olika saker. Samma person kan också reagera olika på liknande situationer beroende på hur man mår för tillfället och vad man varit med om tidigare. Att tidigare ha varit stressad gör en känsligare och lättare att bli stressad i framtiden. Det finns också högre risk för stress bland äldre barn och ungdomar som ligger högt i mognadsnivå jämfört med andra i klassen, har tendens att ta på sig andras stress (omvårdande), har perfektionistiska drag eller höga krav hemifrån.

Ständig uppkoppling och sömnsvårigheter

För mycket skärmtid stjäl utrymme från andra aktiviteter, till exempel motion som naturligt leder till ökad förmåga till avslappning. Att hålla på med mobilen precis före läggning kan störa hjärnans förberedelse på insomning, framförallt på grund av det blåa dagsliknande ljus som lyser från mobilen. En del barn och unga stannar uppe sent eller vänder på dygnet för att spela datorspel, vilket inte ger tillräcklig återhämtning. Läs mer om sömn.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Att inte kunna leva upp till omgivningens förväntningar skapar stress. Att ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i en miljö där hänsyn inte tas eller med otillräckliga anpassningar medför ofta den här typen av stress. Ibland skapar dessa barn egna, mer eller mindre välfungerande, strategier för att klara vardagen, till exempel att dra sig undan eller att vara ”klassens clown”. Funktionsnedsättningarna kan ibland göra det svårare att få kompisar och göra barnet mer utsatt för ensamhet eller mobbning. Läs mer om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Funktionshinder och kroppslig sjukdom

Att vara annorlunda från andra barn, i utseende eller vad man kan göra, kan vara stressande, särskilt i äldre åldrar. Allvarlig kroppslig sjukdom är också stressande. Läs mer om fysisk funktionsnedsättning.

Hektiskt familjeliv

Att försöka hinna göra allt man borde eller vill i vardagen är en stressfaktor i många familjer. Om vuxna ofta är stressade och har ont om tid kan det smitta av sig på barnen. I välmening vill många föräldrar ge sina barn en utvecklande fritid, men även roliga aktiviteter kan skapa stress om det är för många, i synnerhet fritidsaktiviteter där barnet också måste prestera. Både barn och vuxna mår bra av rutiner med tillräckligt utrymme för mat, sömn och återhämtning. Läs mer om hemmiljö.

Förväntningar på att vara lyckad

Barn och ungdomar kan också uppleva stress när egna eller andras förväntningar och krav känns övermäktiga. Barn och ungdomar kan också känna stress över att bli gillade av kompisar, ideal kring hur man ska se ut, prestera i idrott och att få höga betyg för att kunna komma in på rätt utbildning. 

Stora förändringar

Både positiva förändringar som att flytta till en större bostad eller att få ett syskon, och negativa förändringar som att tvingas fly från sitt hemland kan skapa stress. Läs mer om kris i livet och om asylsökande och nyanlända elever.

Social utsatthet, otrygghet och vanmakt

En svår socioekonomisk situation, arbetslöshet, psykisk ohälsa eller missbruk hos föräldrar kan påverka stabiliteten i vardagen och föräldraförmågan. Konflikter i familjen kan också leda till stress. Att behöva ta för stort ansvar hemma i förhållande till sin ålder kan också ge stress, t.ex. att känna att man behöver ta hand om föräldrar eller syskon för att det finns missbruksproblem i familjen eller för att man är äldsta barnet och den enda i familjen som pratar bra svenska. Läs mer om hemmiljö. En känsla av att inte kunna utnyttja sin potential eller kunna påverka sitt liv kan också skapa stress, t.ex. att vara i en asylprocess eller långvarig skolfrånvaro av olika anledningar.