Riskfaktorer kan finnas i elevernas omgivning, i skolan, hemma eller på fritiden. Det är också en riskfaktor att inte kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan, eller att samspelet med pedagogerna eller med andra elever inte fungerar. Tidigare upplevelser och erfarenheter som elever bär med sig kan göra dem särskilt känsliga för nya påfrestningar.

 Riskfaktorer relaterade till skolsituationen

• Skolfrånvaro
• Skolrelaterad stress
• Utan vänner i skolan
• Bristande eller otillräckligt stöd

 Riskfaktorer relaterade till individuell sårbarhet:

• Bristande språklig förmåga med svårigheter att sätta ord på tankar och känslor.
• Inlärningssvårigheter, framför allt läs- och skrivsvårigheter.
• Bristande självkontroll med en låg tolerans för frustrationer.
• Bristande social kompetens, svårt att få och behålla vänner.
• Bristande självförtroende och en negativ självuppfattning.
• Långvarig eller kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning

 Exempel på sociala riskfaktorer:

• Risk-/missbruk (ANDT)
• Relationsproblem
• Familjevåld
• Ensamstående förälder
• Avsaknad av nätverk
• Ekonomiska svårigheter
• Förälder som har psykisk sjukdom
• Förälder med kognitiva svårigheter/funktionsnedsättningar
• Erfarenhet av trauma
• Familjehemsplacering

 Exempel på utvecklingsrelaterade riskfaktorer:

Tonårstiden. Hjärnans förmåga att hantera information och anpassningsbarhet beror på bland annat gener, kost och erfarenheter. En del forskning tyder på att hjärnan är särskilt känslig under vissa uppväxtperioder, till exempel trotsåldern (omkring 2 år) och tonåren. Det kan höra samman med att hjärnan under dessa perioden genomför intensiv utveckling och förändring och därmed är mer påverkbar. Stabilitet och trygghet under dessa perioder kan därför vara särskilt viktigt.