Förhandsgranskning av utskrift

Skriv ut följade sektioner:
Skriv ut Stäng
BETA
Sök Bokmärken Meny
Sidor
Ämnen
Allmänt
Hälsa (kroppslig)
Hälsa (psykisk)
Organisationsfrågor
Skolsituation
Social situation

Bokmärken

Kränkningar, trakasserier och diskriminering

Bokmärk sida Skriv ut

I skolans styrdokument används begreppen kränkande behandling och diskriminering (inte mobbning). Kränkande behandling innebär att en elevs värdighet kränks. Diskriminering betyder att en elev missgynnas genom att bli sämre behandlad än någon annan och att det har samband med någon av de lagskyddade diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling som har samband med någon av kallas för trakasserier.

I det här avsnittet används begreppet kränkningar som övergripande begrepp även för diskriminering och trakasserier.

Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjligande eller fysiskt våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande (Från Skolverkets allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling SKOLFS 2012:10, utgångna men ännu ej ersatta).

 

På nätet, precis som i den fysiska skolmiljön, förekommer kränkningar. Utmärkande för nätkränkningar är att:

  • Det är svårt för den som kränks att komma undan de handlingar hen utsätts för. Kränkningarna kan fortgå dygnet runt oberoende av vart den utsatta befinner sig.
  • Kränkningarna kan fortgå genom att de finns kvar och kan fortsätta att läsas
  • Storleken på den potentiella grupp människor ser vad som pågår. Det som läggs ut på internet kan nå en bred publik.
  • Möjligheten för den som kränker att förbli osynlig och anonym. Det gör att kränkningarna kan bli grövre, då förövarna inte heller kan se vilken skada de orsakar för den utsatta.

Skolan är skyldig att utreda och vidta åtgärder mot kränkningar med koppling till skolans verksamhet, oberoende av om kränkningarna sker på skoltid eller elevens fritid (Skollagen, kapitel 6).

Större studier av förebyggande arbete

Två större översikter av förebyggande strategier mot kränkning och mobbning presenterades under 2011; den ena en internationell forskningsöversikt (Ttofi & Farrington), den andra en empirisk studie av åtta antimobbningsprogram på 39 svenska skolor (Skolverket). Bägge studier visade att följande var effektiva komponenter i förebyggande program mot kränkningar:

  • Ökad tillsyn av skolgårdar
  • Disciplinära åtgärder

Bägge studier visade också att ”kamratstödjare” kunde öka mobbning. Skolverket visade också kontraproduktiva effekter av särskilda värdegrundslektioner. Läs resonemang.

Vidare framhölls i den internationella studien att föräldrautbildning var ett effektivt inslag, och att program med fler komponenter (minst 11) var mer effektiva än de med färre.

Skolverkets studie visade däremot att föräldrautbildning inte hade effekt, ej heller särskilda värdegrundslektioner, men lyfte fram personalutbildning, kooperativt lag (i form av antimobbningsteam, trygghetsgrupp eller dylikt, med bred sammansättning av både lärare och personal med specialistkompetens såsom skolsköterska, kurator eller specialpedagog) och ett långvarigt och engagerat arbete som framgångsfaktorer. Skolverkets slutsats var att inget av de åtta studerade programmen kunde rekommenderas i sin helhet, bland annat eftersom samtliga innehöll komponenter som också visade sig kunna öka kränkningar.

Huvudsakliga källor

Läs mer Läs mindre