Adhd är en diagnostisk benämning på ett tillstånd som kännetecknas av stora och ihållande problem med uppmärksamhet och/eller överaktivitet och impulsivitet. Problemen gör att man får svårt att fungera i vardagen. 

Svårigheter med arbetsminnet gör att eleven kan ha svårt att minnas instruktioner, i vilken ordning olika delar av en uppgift ska göras och hålla reda på sina saker. Det är vanligt att elever mer adhd har svårt med att:

  • planera, organisera och beräkna tidsåtgång i samband med uppgifter som ska genomföras
  • hålla fast vid och avsluta påbörjade uppgifter
  • behålla fokus i en uppgift
  • kunna skifta uppgift
  • läsa, förstå och sammanfatta en text
  • kontrollera sina handlingar och anpassa tempo i relation till uppgift och sammanhang och att kontrollera impulser

Svårigheter att reglera känslor är också vanligt och leder ofta till problem i det sociala umgänget.

Behovet av stöd varierar mellan individer och kan förändras beroende på krav och livet i övrigt. Det finns en stark genetisk grund för adhd, men psykologiska, sociala och socioekonomiska faktorer kan göra att konsekvenser och symtom av adhd förstärks eller minskas.

Det är vanligt att elever med adhd även har andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och att de upplever nedstämdhet och oro.

Oavsett om eleven har en diagnos eller inte ska skolan ge stöd så att eleven utvecklas mot utbildningens mål. En stor del av stödet ges i klassrummet. Tillsammans kan läraren med stöd av elevhälsan och skolan som helhet skapa goda förutsättningar för elevens lärande och trivsel. Samhällets stöd- och behandlingsinsatser går ut på att barnet självt, liksom föräldrar, lärare och andra i barnets vardagsmiljöer, lättare ska förstå och hantera funktionsnedsättningen.

Källor:

Nationella vård- och insatsprogram

Socialstyrelsen (pdf)

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)