Hedersrelaterat våld och förtryck
Skolans arbete mot hedersrelaterat våld och förtyck omfattar flera nivåer, från skolans uppdrag i läroplanen, främjande och förebyggande dialog med vårdnadshavare, till att upptäcka utsatthet och agera i den akuta situationen då eleven är utsatt för hot. Grunden för arbetet mot hedersrelaterat förtryck och våld finns FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om avskaffande av all diskriminering av kvinnor (kvinnokonventionen) samt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Barnkonventionen är sedan 2020 lag i Sverige. I svensk lag regleras hedersrelaterat våld och förtryck i flera bestämmelser.
Vad är hedersproblematik?
Hedersproblematik definieras i den här texten som normer, förtyck och våld som syftar till att upprätthålla familjens eller släktens heder utifrån stereotypa föreställningar om kön, sexualitet, kyskhet och oskuld. Den som trotsar normerna anses dra skam över hela familjen. Hedersproblematik drabbar framförallt flickor och kvinnor men även pojkar, både som förövare och offer. Homo- och bisexuella av både könen samt transpersoner drabbas också.
Hedersnormer tar sig uttryck även för yngre barnen, framförallt i betoningen på könsseparation och en stark laddning kring kropp och nakenhet, men blir mer påtagliga i tonåren. Till skillnad från den svenska majoritetskulturen där självständighetsfasen anses viktig medför vuxenblivandet inom hederskulturer ökad styrning. Det kan medföra en upptrappning i familjekonflikter för unga som hamnar i kläm mellan hemmets och majoritetskulturens normer och värderingar.
Genom kontroll och begränsningar i vardagen upprätthåller familjemedlemmar, släktingar och andra medlemmar av en gemenskap, familjens (eller ett utökat kollektivs) goda rykte. Det kan gälla val av kläder, socialt umgänge eller fritidssysselsättning och utbildning. En del utsätts för tvångsgifte, könsstympning och kränkande oskuldskontroller. I skolan kan hederproblematik ta sig uttryck genom att elever inte tillåts delta i undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer, idrott eller simning. De får kanske inte följa med på klassresor och klassfester eller delta i andra fritidsaktiviteter.
Hedersförtryck och hedersvåld utövas genom olika typer av bestraffningar: frihetsinskränkningar, inlåsning, kränkningar, hot och fysiskt (ibland dödligt) våld. Hedersförtryck och hedersvåld kan också innebära tvångsgifte, omvändelseförsök av homo- och bisexuella, så kallade uppfostringsresor och könsstympning som sedvänja. Det skiljer sig från annat förtryck och våld genom att vara sanktionerat av omgivningen. Även i de fall då föräldrarna accepterar och/eller ställer sig bakom barns och kvinnors rättigheter kan det finnas andra, såväl släkt som andra personer, som utövar påtryckningar på föräldrarna att upprätthålla normer och värderingar.
Könsstympning kan ge upphov till besvärande ärrbildning, viss ökad risk för infektioner och cystbildning samt problem med sex och samlevnad. Urinröret och urinvägarna kan ha skadats vilket i sin tur ge upphov till problem. Könsstympning kan också innebära problem i samband med menstruation och vid graviditet och förlossning. Tecken på att en flicka genomgått könsstympning kan vara magont, annan värk, att hon ofta går på toaletten eller att det tar lång tid att kissa.
Hur uppstår hedersproblematik?
Typisk för samhällen där hedersnormer är framträdande är hög mortalitet, hög fertilitet, hög fattigdom, låg social rörlighet, bristande utbildningsmöjligheter och lågt valdeltagande i demokratiska val, vilket sammantaget innebär stora begränsningar i hur invånarna kan leva sina liv. I dessa samhällen är individen vanligen beroende av den hjälp och det skyddsnät som familjen och gruppen utgör. Lojaliteten mot den egna gruppen blir då den viktigaste normen, och frihetliga värden sekundära. Hedersnormer är inte kopplade till någon specifik religion men kan förstärkas av stark religiositet.
Vid migration till i ett internationellt perspektiv extremt frihetligt och sekulärt samhälle som Sverige kan hedersnormerna förstärkas i kontrast mot det främmande och om föräldrarna upplever att de förlorar kontrollen över sina barn, som snabbare tenderar att bli delaktiga i det nya. Migrant World Values Survey visar dock att utomeuropeiska invandrares värderingar över tid blir mer lika det svenska majoritetssamhällets med respekt för kvinnor och barn och med tolerans för människors olikheter. Studien visar att de flesta utomeuropeiska invandrare tar kraftigt avstånd från hedersförtryck och att de som bott längre tid i Sverige tar starkare avstånd. Ju mer sluten en familj är kulturellt, socialt, religiöst och politiskt gentemot andra familjer och sociala grupper, ju större är risken för såväl våld i allmänhet som hedersrelaterat våld och förtryck.[1]
Källor
Innehållet baseras i stora delar på Skolverkets material om hedersrelaterat våld och förtyck i skolan samt material från Länsstyrelsen i Östergötland som arbetar på uppdrag av regeringen mot hedersrelaterat våld och förtryck och dess olika uttrycksformer (hämtat 220506).
Övriga källor:
Myndighetsgemensam vägledning vid hedersrelaterad brottslighet. Att agera och ge stöd och skydd när barn och vuxna riskerar att bli eller har blivit bortförda till utlandet i syfte att utsättas för hedersrelaterad brottslighet. (Länsstyrelsen Östergötland, 2022)
Hedersrelaterat våld och förtryck. Skolans ansvar och möjligheter (Skolverket, 2021)
Hedersrelaterat våld och förtryck – Handbok för skola och socialtjänst om skyldigheten att se och hjälpa utsatta (Länsstyrelsen Östergötland, 2020)
Hedersrelaterad problematik i skolan – en kunskaps- och forskningsöversikt (Delegationen för jämställdhet i skolan, 2010)
Att fråga om våld vid hälsosamtalet hjälper barn att berätta (Engh och Eriksson, 2021)
Hedersrelaterad problematik i Malmö stads förskolor – erfarenheter och behov av stöd (Malmö stad, 2021)
[1] Strid, S., et al, (2018) ”Det hedersrelaterade våldets och förtryckets och uttryck och samhällets utmaningar – en kartläggning i Göteborg, Stockholm och Malmö 2017 – 2018
