Arbetsmiljö, psykosocial
Psykosocial arbetsmiljö enligt lag
Arbetsmiljön i skolan är lagreglerad genom Skollagen (2010:800) och Arbetsmiljölagen (1977:1160). Enligt skollagen (5 kap 3 §) ska utbildningen utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Både Skollagen (1 kap 4 §) och Arbetsmiljölagen (2 kap 1 §) anger att hänsyn ska tas till människors olika behov och förutsättningar, psykiskt och fysiskt.
Den psykosociala arbetsmiljön är vidare reglerad i förordningen Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4), som inte tillämpas på elever. Några centrala begrepp kan dock anses relevanta även för elevers psykosociala arbetsmiljö:
- Organisatorisk arbetsmiljö = Villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar:
- ledning och styrning
- kommunikation
- delaktighet, handlingsutrymme
- fördelning av arbetsuppgifter och
- krav, resurser och ansvar
- Social arbetsmiljö = Villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar socialt samspel, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor.
Med ”elevers psykosociala arbetsmiljö” avses i det här metodstödet organisatoriska, sociala och fysiska aspekter av arbetsmiljön som påverkar elevers välmående och skolprestation. Fokus kommer att ligga på mellanliggande dimensioner som lärmiljö, trygghet och trivsel – samt arbets- och förhållningssätt som kan bidra till att säkerställa eller vidareutveckla dessa. Den fysiska arbetsmiljön behandlas mer ingående på en egen sida i metodstödet.
Främja, förebygga, åtgärda
I myndighetspublikationer och facklitteratur är skrivningar om skolans psykosociala miljö ofta inriktade på hur skolan ska förhindra kränkningar, diskriminering samt beteendeproblem hos enskilda elever. De aspekterna ingår också i det här metodstödet, liksom hur man kan arbeta främjande och förebyggande med trygghet, trivsel och studiero utifrån en helhetssyn på skolans verksamhet.
Den psykosociala arbetsmiljön kan också relateras till KASAM (Känsla av sammanhang). KASAM anses av många vara en viktig skyddsfaktor för psykisk hälsa. Begreppet KASAM myntades av sociologiprofessor Aaron Antonovsky (1987) och består av tre komponenter:
- Begriplighet (ung. jag vet vad som gäller). Handlar om förståelse och förutsägbarhet. För skolan innebär det till exempel att skapa struktur och tydlighet i vardagen vilket i sin tur ger trygghet.
- Hanterbarhet (ung. jag kan klara det). Handlar om upplevelsen av att ha tillräckliga resurser för att möta de krav man ställs inför. Resurserna kan bestå i egen förmåga, hälsa och energi, och tillgång till stöd. För skolan innebär det till exempel att ställa rimliga krav utifrån elevernas förutsättningar och att ge eleverna verktyg och stöd för att motsvara skolans kunskapsmål och sociala förväntningar.
- Meningsfullhet (ung. det är värt att engagera sig). Handlar om i vilken grad man upplever motivation att ta sig an utmaningar man ställs inför. För skolan innebär det till exempel att stimulera elevers intressen och nyfikenhet, ge bekräftelse och ge möjlighet att påverka. Positiva upplevelser kopplade till skolarbetet såsom humor, trivsel, självkänsla och relationer kan bidra till ökad meningsfullhet.
Alla bidrar till arbetsmiljön men huvudmannen har systemansvar
Skolhuvudmannen är ytterst ansvarig för den psykosociala miljön i skolan. Huvudmannen har oftast lämnat över ansvaret för det systematiska arbetsmiljöarbetet till rektorn på skolan. I det systematiska arbetsmiljöarbete ingår att undersöka hur arbetsmiljön är, förbättra den och följa upp hur det går.
Alla på skolan är skyldiga att följa arbetsmiljöreglerna och bidra till en god arbetsmiljö.
Lästips:
- Arbetsmiljön i skolan (Arbetsmiljöverket)
- Skolans arbete för att säkerställa studiero (Skolinspektionen)
