Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak (ANDT)
Elever har rätt till en tobaksfri skoltid samt undervisning där frågor som rör tobak, alkohol, narkotika och dopning integreras i olika ämnen för att eleverna ska ges en mer sammansatt bild av dessa områden (Skolverket).
I vårt samhälle finns mycket som stimulerar våra biologiska belöningssystem, till exempel socker, spel och alkohol. Gemensamt för dessa ämnen eller beteenden är att de framkallar ”kickar” som hjärnan och kroppen vill ha mer av. Vad vi får kickar av är till viss del genetiskt betingat, till exempel finns en känd ärftlighet för alkoholberoende och missbruk. Användning (bruk) som leder till problem, skador eller stora risker brukar betecknas som missbruk. Eftersom personer under 18 år inte får köpa tobak eller dricka alkohol och ingen får använda narkotika utan läkares ordination är det alltid ett missbruk i juridisk mening. Långvarigt missbruk kan utvecklas till beroende. Beroende kännetecknas av att livet upptas utav det och att den som är beroende har svårt, eller inte kan, bryta det av egen kraft. Vem som utvecklar ett beroende beror ofta både på fysiska, psykiska och sociala omständigheter. Sambandet mellan beroende och psykisk ohälsa (som ångest och depression) är hög.
Tidig alkoholdebut och att dricka mycket ökar risken för beroende, sociala problem och andra negativa konsekvenser.
SBU har granskat det vetenskapliga underlaget för interventioner som syftar till att förebygga missbruk av alkohol, narkotika, dopningspreparat, tobak, spel och läkemedel hos barn och unga upp till 25 år (2015). Granskningen visade att:
- Projekt där olika aktörer i lokalsamhället agerar gemensamt och där flera tillgänglighetsbegränsande insatser ingår, kan minska konsumtionen av alkohol hos unga. En förutsättning är att insatserna implementeras väl. Projekt i lokalsamhället där aktörerna i huvudsak väljer och samordnar olika efterfrågebegränsande insatser har inga eller mycket små effekter på konsumtion av alkohol, cannabis och tobak.
- Inget av de manualbaserade programmen för skolan har visats fungera allmänt drogförebyggande. Enstaka program kan minska användning av tobak eller cannabis eller tungt episodiskt drickande. Det vetenskapliga stödet räcker inte för att dra några slutsatser om effekten av manualbaserade föräldrastödsprogram i grupp.
- Kortvariga insatser i form av motiverande samtal och så kallad personanpassad normativ återkoppling kan minska alkoholkonsumtion hos unga med riskbruk.
- Trots att litteraturen om missbruksprevention är omfattande finns det stora kunskapsluckor.
”Om man summerar de med substansbruk och missbruk associerade biologiska, psykologiska och psykosociala faktorerna kan man anta att även preventionsinsatser som inte är direkt riktade mot bruket eller missbruket utan som istället är inriktade på barns och ungdomars psykiska hälsa och sociala situation borde ha en minskande effekt på framtida substansbruk.” (SBU, Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga. Rapport 243/2015)
Skyddsfaktorer kan minska risken för problembeteenden. Den skyddande effekten beror framförallt på ökad samhörighet mellan människor och tydliga regler för beteenden (SBU). Den viktigaste skyddsfaktorn för barn och ungdomar är enligt Skolverket att klara skolan. Motivation, ett gott skolklimat, tillitsfulla relationer mellan elever och mellan lärare och elever en del av hälsofrämjande skolutveckling.
Källor och lästips:
