Förslag på planeringsstrategi för god ljudmiljö i skolor

1. Beskriv rummets funktion och vilka behov det därmed har. Har rummet en huvudsaklig användning, eller ska det kunna användas flexibelt med stor spännvidd i kraven på ljudförhållanden?

2. Precisera rummets akustiska basbehov.

3. Analysera vilka de viktigaste bullerkällorna är förutom direktljudet från röster. Ljud från korridorer? Ljud från trafik? Ljud från ventilationen? Slammer från leksaker mot golv, från tallrikar, bestick, koppar och glas? Analysera rummets form i förhållande till de akustiska baskraven.

4. Ställ preliminära ljudkrav på efterklangstid (T60), ljudtrycksnivå (dBA och dBC i tomma rum), taluppfattbarhet. (D50 och STI), max trumljudsnivå. Vid ny- och ombyggnad är även luftljudsisolering en viktig ljudparameter. Detta gäller särskilt för rum för vila och koncentration i förhållande till utemiljön och till korridor samt mellan ljudfyllda rum som musikrum, metallslöjd, café och andra rum. Krav på stegljudsnivå är särskilt viktigt om det gäller en flerplansbyggnad.

5. Anlita en akustiker som för dialog med beställaren, verksamheten och projektörerna om ljudkraven – var öppen för att justera kraven fram till och med systemhandlingsskedet vid om- eller nybyggnad. Utvärdera föreslagna systemlösningar med avseende på hur väl de uppfyller basbehoven och ljudkraven.

6. Analysera rummets utformning i stort. I rum med hög takhöjd blir efterklangstiden längre. Efterklangstiden är en funktion av både volym och absorptionsarea. Större volym ger längre efterklangstid men samtidigt gäller att större absorptionsarea ger kortare efterklangstid. Höjer man taket så ökar man ju väggarnas area också. Om dessa väggytor förses med absorberande material så utökas absorptionsarean i rummet. Måste väggarna vara parallellställda, vilket kan ge stående reflexer? Vilka glasade ytor kommer att finnas och vad innebär de för akustiken? Har rummet en form som gör att ljudet studsar och förstärks (t.ex. runda rum med torn) behöver man studera akustiken speciellt noggrant. Golvets material och akustiska hårdhet måste även vägas in.

7. Utifrån punkt 3, tänk igenom hur ljudkällorna kan undvikas, som ljud från installationer inredning och utrustning, (Ställ krav på ”tysta” stolar, bord, soffor, matvagnar, brickor, leksaker, dörrstängare, dörröppnare mm) och tysta installationer.

8. Utifrån punkt 3 tänk igenom vilka ljudkällor som kan dämpas. Ställ t.ex. krav på ljudfönster i trafikerade lägen (som också ger bra energieffektivitet). Ställ krav på trumljudsdämpning för golvmaterialet för att nå rumskravet för trumljudsnivå. Om det är en flerplansbyggnad behövs krav på stegljudsreduktion för golvbeläggningen för att nå en viss maximal stegljudsnivå i rummet.

9. Bestäm behovet av absorption, reflexion och diffusion och välj ytskiktmaterial och inredning med detta som en parameter.

10. Tänk på att även en god och för personal/barn/elever påverkbar ljusmiljö kan bidra till att skapa olika stämningslägen som t.ex. kan främja att röster dämpas.